Slopad mängdrabatt vid upprepade återfall i brott
Skriftlig fråga 2016/17:430 av Lars Hjälmered (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-12-01
- Överlämnad
- 2016-12-05
- Anmäld
- 2016-12-06
- Svarsdatum
- 2016-12-14
- Sista svarsdatum
- 2016-12-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Den som döms för flera brott får i dag ett samlat straff för de brott som är mindre än summan av straffvärdet för brotten. I praktiken finns alltså straffrabatt för den som begår många brott. Det finns förstås flera skäl för den ordningen, men den praktiska konsekvensen blir att när någon väl begått ett visst antal brott saknar det betydelse för straffet om man begår fler. Det innebär i sin tur att en stor mängd brott aldrig utreds eller beivras – inte för att de inte går att utreda utan därför att åklagarna bedömer att domstolen inte kommer att utdöma något straff för dem till följd av mängdrabatten.
Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) meddelade åklagarna år 2013 ca 25 000 åtalsunderlåtelser. 75 procent av dessa gällde mängdrabatt för återfallsförbrytare. Denna ordning är oacceptabel både ur samhällsperspektiv och ur brottsoffrens perspektiv.
Storstäderna skakas sedan länge av skjutningar och andra brott som följd av den organiserade brottsligheten. En mycket stor andel av brotten begås av ett relativt litet antal individer som försörjer sig genom brottslighet. Polisen hävdar att det i Göteborg exempelvis handlar om ett hundratal personer. De gör stor skada och sprider rädsla och växande otrygghet. När de väl lagförs efter stora utredningar står straffen, bland annat till följd av mängdrabatten, sällan i proportion till de begångna brotten.
Brottsoffren drabbas särskilt. Den som utsätts för brott av någon som begått flera andra brott riskerar att inte få sin sak prövad om brottet är ett av flera liknande eller anses mindre allvarligt i förhållande till andra brott som gärningsmannen begått. På listan över åtalsunderlåtelser finns stölder, snatterier, miljöbrott, bedrägerier, hot, misshandel och många andra. Bakom dessa siffror döljer sig människor – brottsoffer – som inte får upprättelse.
Utöver åtstramning av åtalsunderlåtelser bör mängdrabatten avskaffas. Samhället behöver skydda sig mot den kärna av yrkeskriminella som svarar för en stor del av brotten som pågås i vårt samhälle.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern att lämna förslag till riksdagen om en avskaffad mängdrabatt vid upprepade återfall i brottslighet?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:430 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Dnr Ju2016/08746/POL | ||
Justitiedepartementet |
Justitie- och migrationsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:430 av Lars Hjälmered (M) Slopad mängdrabatt vid upprepade återfall i brott
Lars Hjälmered har frågat mig om jag avser att lämna förslag till riksdagen om en avskaffad mängdrabatt vid upprepade återfall i brottslighet.
Det är viktigt att den som begår flera brott får ett straff som står i proportion till brottslighetens allvar. Brott ska aldrig löna sig. Regeringen har nyligen genomfört en reform som innebär att fler gärningar ska behandlas som återfall och därmed mötas av en skärpt straffrättslig reaktion. Möjligheten att låta en tidigare påföljd omfatta ytterligare brott har begränsats. Numera måste domstolen döma ut en ny påföljd vid återfall.
Regeringen arbetar också aktivt för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Brottsförebyggande åtgärder är en viktig del i detta. Arbetet mot återfall i brott kräver ett brett grepp och samverkan med många aktörer. Regeringen har därför tagit initiativ till en nationell satsning inom det brottsförebyggande arbetet. Inom den satsningen kommer åtgärder som syftar till att förebygga återfall i brott att vara en viktig del.
Inte minst för brottsoffren är det viktigt att brott klaras upp och lagförs så snabbt och effektivt som möjligt. När lagföringen drar ut på tiden kan, som Lars Hjälmered påpekar i sin fråga, den straffrättsliga reaktionen bli mildare. Jag har tillsammans med inrikesministern aviserat att åtgärder för en snabbare lagföring är prioriterade för regeringen. Målsättningen är att ett uppdrag att överväga sådana förändringar med särskilt fokus på bl.a. den som återfaller i brott ska kunna beslutas inom kort. De beslutade och planerade åtgärderna ger uttryck för regeringens politik på området och adresserar den problematik som Lars Hjälmered lyfter fram.
Stockholm den 14 december 2016
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.