Slarv med läkemedel
Skriftlig fråga 2016/17:132 av Saila Quicklund (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-10-17
- Överlämnad
- 2016-10-17
- Anmäld
- 2016-10-18
- Svarsdatum
- 2016-10-26
- Sista svarsdatum
- 2016-10-26
- Besvarad
- 2016-10-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Apotekets vd Ann Carlsson skriver på DN Debatt den 16 september att det i Sverige förekommer ett sådant slarv med läkemedel att onödiga samhällskostnader minskar tillgängligheten till läkemedel. Inom vården uppskattas kostnaderna för felaktig läkemedelsanvändning uppgå till ca 2,5 miljarder kronor per år.
Läkemedelsbehandling är ofta det mest effektiva sättet att hjälpa människor med medicinska problem. Det är viktigt med hårda kontroller av läkemedel, bland annat för att undvika onödig övermedicinering men också för att undvika att outnyttjade läkemedel inte går till spillo.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att stoppa det farliga och dyra slarvet med läkemedel?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:132 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Dnr S2016/06490/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:132 av Saila Quicklund (M) Slarv med läkemedel
Saila Quicklund har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att stoppa det farliga och dyra slarvet med läkemedel.
Läkemedel ger stora möjligheter att bota och lindra sjukdomar, men även en mängd utmaningar som måste hanteras på såväl kort som lång sikt. I syfte att hantera utmaningarna på läkemedelsområdet och främja rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle finns sedan 2011 den nationella läkemedelsstrategin med tillhörande handlingsplan.
Visionen för den nationella läkemedelsstrategin är Rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle. Visionen är formulerad för att både ta till vara den enskilda patientens och samhällets intressen av en ändamålsenlig läkemedelsanvändning och ska fokusera på hållbarhet, vård för jämlik hälsa och patientsäkerhet. I begreppet hållbarhet inkluderas såväl ekonomiska och sociala som miljömässiga dimensioner.
Till visionen om rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle knyts tre långsiktiga mål; effektiv och säker läkemedelsanvändning, tillgängliga läkemedel och jämlik användning samt samhällsekonomiskt och miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning. Arbetet inom den nationella läkemedelsstrategin spänner i stort sett över läkemedlens hela värdekedja; från forskning och innovation till uppföljning av effekter i klinisk vardag. Utmaningarna kräver samverkan mellan många olika aktörer, såväl Apoteket AB som andra apoteksbolag har en viktig roll i detta arbete.
I detta sammanhang vill jag även särskilt lyfta fram en av de aktiviteter som pågår inom ramen för strategin – den nationella läkemedelslistan. Ett övergripande syfte med förslaget om en nationell läkemedelslista är att yrkesutövare som ordinerar, administrerar och expedierar läkemedel och andra varor samt andra som deltar i patientens vård ska få tillgång till de uppgifter som krävs för att kvalitet och säkerhet i denna verksamhet ska kunna säkerställas. En nationell läkemedelslista är även viktig för patienter så att de kan följa och ha insyn i sina läkemedelsbehandlingar. Samtidigt ska människors personliga integritet skyddas mot otillbörlig behandling av personuppgifter. Den kvalitetsökning som en nationell läkemedelslista förväntas ge innebär även att aktiviteten kan bidra till en mer hållbar kostnadsutveckling och en minskad miljöpåverkan. Det blir t.ex. lättare för förskrivare att ta ställning till – och vid behov korrigera – patientens läkemedelsordinationer, bl.a. genom att snabbare sätta ut läkemedel som en patient inte längre behöver.
Frågor om slarv med läkemedel, antibiotikaresistens och ökad miljöhänsyn är viktiga frågor för regeringen och områden som vi avser arbeta vidare med.
Stockholm den 26 oktober 2016
Gabriel Wikström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.