Skyddsnät för ungdomar som hoppar av gymnasiet
Skriftlig fråga 2011/12:41 av Dingizian, Esabelle (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-10-13
- Anmäld
- 2011-10-13
- Besvarad
- 2011-10-19
- Svar anmält
- 2011-10-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 oktober
Fråga
2011/12:41 Skyddsnät för ungdomar som hoppar av gymnasiet
av Esabelle Dingizian (MP)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Statistiken visar att andelen elever som slutar direkt efter grundskolan eller hoppar av gymnasiet har ökat och uppgår nu till en femtedel av varje årskull. Av alla ungdomar som börjar gymnasieskolan får 77 procent ett slutbetyg inom fem år. Detta är naturligtvis inte en önskvärd utveckling. En fullgod gymnasieutbildning är numera en lägstanivå i utbildning för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland unga är hög och andelen ekonomiska biståndstagare bland 18–19-åringar är uppe i 8 procent.
Den nya gymnasiereformen som började gälla hösten 2011 innebär ett antal förändringar. Det individuella programmet har ersatts av fem introduktionsprogram. Dessa program kan endast sökas av de ungdomar som inte har behörighet till de nationella programmen. Detta innebär således att ungdomar som är behöriga till de nationella programmen inte är behöriga till introduktionsprogrammen och tvärtom.
Introduktionsprogrammen är byggda för att kunna anpassas efter individens förutsättningar. På de nationella programmen är denna möjlighet mindre. En elev som väljer att hoppa av ett nationellt program saknar skyddsnät i utbildningssystemet. Han eller hon kan inte hänvisas till något av de nya programmen. Om eleven är under 18 år är inte heller folkhögskola ett alternativ. Det kommunala uppföljningsansvaret fungerar väldigt olika över landet och likvärdiga chanser till alternativ saknas. Mycket talar för att flexibilitet, i form av ett skyddsnät, inom utbildningssystemet hade varit fördelaktigt och nödvändigt i många fall.
Med anledning av det anförda vill jag fråga om utbildningsministern avser att ta några initiativ för ökad flexibilitet i gymnasieutbildningen.
Svar på skriftlig fråga 2011/12:41 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2011/12:41 Skyddsnät för ungdomar som hoppar av gymnasiet
Utbildningsminister Jan Björklund
Esabelle Dingizian har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för ökad flexibilitet i gymnasieutbildningen.
Goda förkunskaper från grundskolan är en förutsättning för att eleverna ska klara av gymnasieutbildningen. I den reformerade gymnasieskolan har kraven för behörighet till de nationella programmen därför skärpts, vilket förväntas innebära att fler elever klarar sina studier.
Trots att eleverna kommer att vara bättre förberedda för sina gymnasiestudier kommer det alltid att finnas elever som har behov av individuella lösningar. Därför har riksdagen, i enlighet med förslagen i regeringens proposition Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199, bet. 2009/10:UbU3, rskr. 2009/10:8) beslutat att en elev, om det finns särskilda skäl, kan få en individuell anpassning av sitt nationella program. Denna reglering har därefter flyttats över till den nya skollagen (prop. 2009/10:165, bet. 2009/10:UbU21, rskr. 2009/10:370). Den individuella anpassningen innebär att utbildningen till sitt innehåll får avvika från vad som annars gäller för programmet. Syftet är att underlätta så att en elev ska kunna klara ett fullständigt program och få examen även om eleven har studiesvårigheter. Möjligheten till individuell anpassning syftar också till att underlätta för en elev att byta program.
Om en elev i gymnasieskolan riskerar att inte nå kunskapskraven ska elevens behov av särskilt stöd utredas. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska rektorn besluta om sådant. Enligt regeringens uppfattning måste möjligheterna för den elev som överväger att avbryta sina studier vara flexibla och syfta till att i möjligaste mån förhindra studieavbrott. Elever med skolproblem ska inom ramen för sitt nationella program få stöd för att nå så långt som möjligt. Om en elev har påtagliga studiesvårigheter finns en möjlighet för huvudmannen att besluta att eleven, om han eller hon vill, befrias från kurser i ett eller fler ämnen och går ett så kallat reducerat program. En reducering av programmet innebär att eleven inte kan få någon examen, men ger eleven möjlighet att få med sig så många poäng som möjligt från gymnasieskolan. Möjligheten finns också att förlänga en enskild elevs utbildningstid.
Ungdomar som är behöriga till nationella program är inte behöriga till introduktionsprogrammen. Det finns emellertid undantag från denna bestämmelse. Om det finns synnerliga skäl får huvudmannen erbjuda en elev som är behörig till ett nationellt program utbildning på något av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion eller individuellt alternativ. I propositionen till ny skollag – Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, (prop. 2009/10:165, bet. 2009/10:UbU21, rskr. 2009/10:370) anges att med synnerliga skäl avses till exempel att en elev trots anpassningar och kraftfulla insatser från skolans sida står i begrepp att helt avbryta sina studier i gymnasieskolan och där yrkesintroduktion eller individuellt alternativ framstår som de enda alternativen till detta.
Om en elev trots allt avbryter sina studier finns det kommunala informationsansvaret som ställer krav på kommunerna att hålla sig informerade om vad ungdomarna gör i syfte att kunna erbjuda lämpliga åtgärder för att hjälpa individen vidare till arbete eller studier. Särskilt elever som avbrutit sina gymnasiestudier efter lång tid i gymnasieskolan bör erbjudas en individuellt utformad möjlighet att slutföra sin utbildning.
Mot bakgrund av ovanstående avser regeringen inte att i nuläget vidta några åtgärder vad gäller flexibilitet i gymnasieutbildningen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.