Skydd mot rovdjur
Skriftlig fråga 2005/06:788 av Johansson, Jörgen (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-01-13
- Anmäld
- 2006-01-17
- Besvarad
- 2006-01-27
- Svar anmält
- 2006-01-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2005/06:788 av Jörgen Johansson (c) till justitieminister Thomas Bodström (s)
Skydd mot rovdjur
Många människor som bor på landet känner stor oro för den alltmer ökade andelen varg. Angrepp på boskap och hundar är vanligt förekommande. Den rättrogne boskaps- och hundägaren skyddar naturligt sina ”vänner”. Allt annat är moraliskt onormalt.
Lagstiftningen vid avlivandet av en varg som angriper ett tamdjur är hård i relation till andra brott. Då dels lagstiftningen och den onormala tolkningen av moralbegreppet uppvisar en totalt främmande bild av hur ett rättssamhälle ska fungera behövs en förändring. Alternativet riskerar att urholka hela rättssynen. Förändringen av § 28 i jaktförordningen är inte svar på frågan om att värna en rimlig rättssyn i samhället. Här behövs mer åtgärder för att få rimlighet i såväl synen på rovdjursbeståndet som rättstillämpningen.
Min fråga till statsrådet är:
Vad avser statsrådet att göra för att en folkligt förankrad och förutsägbar lagstiftning skapas på det här området?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:788 besvarad av
den 27 januari
Svar på fråga 2005/06:788 om skydd mot rovdjur
Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist
Jörgen Johansson har frågat justitieministern vad han avser att göra för att en folkligt förankrad och förutsägbar lagstiftning skapas för att skydda tamdjur vid rovdjursangrepp.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Rätten att döda rovdjur som anfaller tamdjur regleras i 28 § jaktförordningen (1987:905). Bestämmelsen ger i sin nuvarande lydelse ägare eller vårdare av tamdjur rätt att döda björn, varg, järv eller lo utan tillstånd av myndighet i omedelbar anslutning till att rovdjuret angripit och dödat eller skadat tamdjur om det finns skälig anledning att befara ett nytt angrepp. Bestämmelsen har kritiserats för att den inte i tillräcklig grad beaktar en djurägares befogade intresse av att skydda sina djur mot rovdjursangrepp.
För mig som jordbruksminister är det en viktig uppgift att se till att de som lever på landsbygden och som driver verksamhet där ska kunna göra detta med goda förutsättningar. Det är därför min uppfattning att rovdjurspolitiken så långt det är möjligt, utan att äventyra det långsiktiga bevarandet av våra rovdjur, ska utformas med respekt för detta. Hänsyn måste alltså tas såväl till tamdjursägare och jägare som till bevarandet av de rovdjursarter som förekommer i Sverige.
Det var bland annat mot den bakgrunden som regeringen förra torsdagen beslutade om en ändring i 28 § jaktförordningen. Ändringen innebär att ett rovdjur får dödas för att skydda ett tamdjur om rovdjuret befinner sig inom inhägnat område avsett för skötsel av tamdjuret, om det finns skälig anledning att befara att rovdjuret där angriper tamdjur och det inte går att avvärja det befarade angreppet genom att skrämma bort rovdjuret eller på annat lämpligt sätt. Nu fortsätter arbetet med att hitta sätt att förbättra skyddet även för hundar och fäbodbrukets djur från angrepp av rovdjur.
Förra torsdagen beslutade regeringen vidare att tillkalla en utredare för att se över effekterna av rovdjursstammarnas utveckling. I uppdraget ingår att redovisa och analysera utvecklingen av rovdjursstammarna, redovisa hur bland annat sociala och ekonomiska problem och konflikter hanteras och hur de förändrats samt vidareutveckla formerna för samverkan mellan olika intressenter och utökat regionalt och lokalt inflytande beträffande rovdjursfrågor.
Den nu genomförda ändringen av 28 § jaktförordningen och direktiven om en utredning om effekterna av rovdjursstammarnas utveckling innebär ytterligare ett steg mot en rovdjurspolitik som ger en god grund för en långsiktig förvaltning av rovdjursstammarna som är väl förankrad hos hela befolkningen.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.