Skydd mot högerextremisters hot och våld
Skriftlig fråga 2005/06:1201 av Larsson, Kalle (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-03-14
- Anmäld
- 2006-03-14
- Besvarad
- 2006-03-22
- Svar anmält
- 2006-03-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 mars
Fråga 2005/06:1201 av Kalle Larsson (v) till justitieminister Thomas Bodström (s)
Skydd mot högerextremisters hot och våld
Personer med högerextrema åsikter angriper ofta helt oprovocerat HBT-personer, människor med annan etnisk bakgrund och människor som i ord och handling reagerar mot vit makt-propagandan. I det senare fallet rör det sig om parlamentariska politiker såväl som utomparlamentariska aktivister och privatpersoner.
I helgen angreps deltagarna i en studiecirkel om arbetarrörelsens historia i en lokal i Vimmerby. Ett tiotal maskerade nazister tog sig in och utsatte ungdomarna för grov misshandel med bland annat batonger och möbler. Tre av ungdomarna fick föras till sjukhus.
Veckan innan hade nazisterna hotat med att ”besöka” studiecirkeln. Detta hade polisen kännedom om.
Att nazister på ett organiserat sätt använder våld och hot mot meningsmotståndare är väl känt. Polisens uppdrag i en demokrati är att behandla alla personer likvärdigt när de är utsatta för ett hot.
Min fråga till justitieminister Thomas Bodström är:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att skydda organisationer och enskilda mot högerextremisters hot och våld?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1201 besvarad av
den 22 mars
Svar på fråga 2005/06:1201 om skydd mot högerextremisters hot och våld
Justitieminister Thomas Bodström
Kalle Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att skydda organisationer och enskilda från högerextremisters hot och våld.
Låt mig först slå fast vikten av att värna de grundlagsskyddade förenings- och mötesfriheterna. För mig är dessa friheter och principen om alla människors lika värde en grundbult i ett demokratiskt samhälle. De personer som drabbas av så kallade hatbrott utsätts för en dubbel kränkning och dessa brott måste därför bekämpas med kraft.
Många drabbade är också förtroendevalda. Det är oacceptabelt att människor som väljer att engagera sig politiskt riskerar att bli utsatta för hot eller våld. Senast den 30 april i år kommer regeringen att ta emot ett betänkande från Kommittén om hot och våld mot förtroendevalda. En av kommitténs huvuduppgifter är att kartlägga och analysera förekomsten av hot och våld mot förtroendevalda samt lämna förslag till åtgärder som motverkar och förebygger sådant hot och våld.
Regeringen har fram till och med 2006 höjt anslaget till polisen med 2,7 miljarder kronor och tillskott har aviserats med ca 700 miljoner för år 2007. Detta innebär bland annat att vi i dag har 1 500 fler poliser än år 2000.
Regeringen anser att vissa brottstyper på grund av sin karaktär ska uppmärksammas särskilt av polisen. Till dessa hör de så kallade hatbrotten. Av regleringsbrevet för 2006 framgår att polismyndigheterna ska redovisa de brottsförebyggande och brottsutredande åtgärder som vidtagits mot hatbrott och resultatet av dessa. Vidare arbetar Säkerhetspolisen inom författningsskyddsverksamheten med att förebygga och avslöja olaglig verksamhet som syftar till att med våld, hot eller tvång nå politisk vinning eller hindra enskilda medborgare att utöva sina medborgerliga fri- och rättigheter.
Efter ett regeringsbeslut har Brottsförebyggande rådet från och med 2006 tagit över ansvaret för statistikföringen av hatbrott. Regeringen har också aviserat att en uppföljning ska ske under innevarande år av de insatser som rättsväsendet gjort på hatbrottsområdet.
En förutsättning för att vi ska nå framgång i arbetet med att bekämpa hatbrott är en väl utvecklad samverkan mellan olika aktörer i lokalsamhället. Självklara aktörer i detta arbete är polisen, kommunerna, skolan, socialtjänsten och företrädare för minoritetsorganisationer. Polisen måste ständigt utveckla sin kunskap kring hatbrotten och vara beredd att ompröva vilka metoder som är effektiva. Det är angeläget att polisen utvecklar sin förmåga att kartlägga hatbrotten och ger dem som drabbats ett professionellt bemötande. Jag har också noterat att Rikspolisstyrelsen givit ut en handledning för att förbättra brottsofferstödet vid homofobiska brott.
Utan att för den skull uttala mig i enskilda fall vill jag ändå betona att det är polismyndigheternas ansvar att bedöma förekommande hotbilder och fördela nödvändiga utredningsresurser.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.