skydd för kvinnor
Skriftlig fråga 2003/04:1366 av Hoffmann, Ulla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-06-22
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2004-07-07
- Svar anmält
- 2004-09-14
- Anmäld
- 2004-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 juni
Fråga 2003/04:1366
av Ulla Hoffmann (v) till justitieminister Thomas Bodström om skydd för kvinnorÅr 1994 konstaterades i en dom i kammarrätten att svenska staten inte kunde skydda Maria Eriksson och hennes familj från Marias exmakes våld. För att leva ett normalt liv var familjen tvungen att flytta från Sverige. Bakom kammarrättens dom finns en lång och tragisk historia som dokumenterats väl i boken Gömda av Liza Marklund. Exmaken fick besöksförbud, Maria skyddad identitet, men genom att myndigheterna inte förstod allvaret i familjens situation röjde man identiteten och familjen hemsöktes av exmaken. I andra fall lyckades mannen, enligt boken, utöva påtryckningar på polisen som lämnade ut adressen. Familjen tvingades därför flytta runt i Sverige under en lång tid med fruktansvärda konsekvenser för barnen. Till slut tvingades familjen lämna Sverige och eftersom man inte litade på myndigheterna tvingades man också avstå från barnbidrag och annan ekonomisk hjälp. Maria har nu beviljats asyl i USA på grund av den misshandel hon utsatts för här, men också för att Sverige och svenska myndigheter inte kan, eller vill, ge henne det skydd som hon enligt svensk lagstiftning har rätt till.
Redan 1995 när Maria Erikssons situation uppmärksammades första gången frågade jag varför myndigheterna inte ser till att besöksförbudet efterlevs och varför det är kvinnorna som flyttas och inte männen. Jag frågar igen:
Vilka åtgärder har statsrådet för avsikt att vidta för att inte fler kvinnor ska tvingas söka asyl i USA?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1366 besvarad av
den 7 juli
Svar på fråga 2003/04:1366 om skydd för kvinnor
Justitieminister Thomas Bodström
Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder jag har för avsikt att vidta för att inte fler kvinnor ska tvingas söka asyl i USA.
Frågor som rör utsatta kvinnor är ett mycket viktigt område för mig och regeringen. Det är samhällets uppgift att på bästa sätt skydda kvinnor som blir utsatta och i det sammanhanget är besöksförbud @ som Ulla Hoffmann tar upp i sin fråga @ ett viktigt verktyg.
En hel del har gjorts för att utveckla besöksförbuden. I september förra året trädde ändringar i besöksförbudslagen i kraft som bland annat innebär att besöksförbud kan meddelas avseende en gemensam bostad. Detta innebär att en kvinna inte längre behöver fly från sin bostad utan att det är mannen som förbjuds att besöka den gemensamma bostaden.
I november förra året gav regeringen i uppdrag åt Rikspolisstyrelsen att i samråd med Riksåklagaren utarbeta rutiner och riktlinjer för polisens arbete med ärenden om besöksförbud. Uppdraget innebar också att myndigheterna ska utveckla riktlinjer för polisens hot- och riskbedömningar i ärenden om våld i nära relationer. Uppdraget redovisades den 30 juni i år.
Polisen följer upp besöksförbuden bland annat genom regelbundna kontakter med den person som skyddas av besöksförbudet och den som omfattas av det. Som exempel kan nämnas Polismyndigheten i Blekinge län som har utarbetat goda rutiner för dessa fall och använder sig av myndighetens hundförare som har nära kontakter med berörda parter.
För att ytterligare förbättra besöksförbudens genomslag kommer regeringen inom kort att ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att bland annat under en viss tid följa och analysera tillämpningen av de nya bestämmelserna i besöksförbudslagen från 2003. I uppdraget ingår även att ta fram ett underlag för bedömning av möjliga och lämpliga åtgärder för att minska antalet överträdelser av besöksförbud och därmed skapa ett mer effektivt skydd för de utsatta.
I Offentlighets- och sekretesskommitténs huvudbetänkande Ny sekretesslag (SOU 2003:99) har föreslagits bland annat att sekretess ska gälla för enskilds adress, hemtelefonnummer och andra liknande uppgifter hos alla myndigheter, det vill säga även hos domstolar, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående kan komma att utsättas för hot, våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. En sådan särskild anledning kan till exempel vara att den enskilde erhållit en sekretessmarkering eller annat skydd för sina personuppgifter inom folkbokföringen. Förslagen har remitterats och remisstiden går ut i september 2004.
Åtskilligt arbete har alltså gjorts och pågår för att förbättra de utsattas situation men självklart kan det göras mer. Skydd för kvinnor kommer därför att ges fortsatt hög prioritet inom regeringen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.