skydd för den sexuella integriteten
Skriftlig fråga 2002/03:933 av Nyström , Elizabeth (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-05-14
- Anmäld
- 2003-05-14
- Besvarad
- 2003-05-21
- Svar anmält
- 2003-05-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 maj
Fråga 2002/03:933
av Elizabeth Nyström (m) till justitieminister Thomas Bodström om skydd för den sexuella integritetenÅr 2002 anmäldes fler sexualbrott än något år hittills. Bara en av tio misstänkta dömdes. Det så kallade Tumbamålet är ett exempel på att lagen inte längre motsvarar det allmänna rättsmedvetandet.
Sexualbrottslagen utgår från ett manligt perspektiv. En kvinna måste uppvisa ett klanderfritt beteende för att hon ska bli trodd. Det räcker inte att hennes utsaga är tillförlitlig och trovärdig, vilket går emot de krav Högsta domstolen ställer. Detta strider också emot vilka krav som gäller i andra brottmål. En person som rånas tillfrågas inte om han visat upp sin plånbok eller burit sin klocka synlig. Om en kvinna berusat sig eller haft roligt på en nattklubb ligger detta henne i fatet. Resultatet av lagens tillämpning blir att kvinnors frihet begränsas. Likheten inför lagen finns inte i sexualmål.
För två år sedan redovisade 1998 års sexualbrottskommitté sina förslag för regeringen. Inget har ännu hänt på Justitiedepartementet.
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att lagstiftningen om sexualbrott ska skärpas så att kvinnors sexuella integritet ökar?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:933 besvarad av
den 21 maj
Svar på fråga 2002/03:933 om skydd för den sexuella integriteten
Justitieminister Thomas Bodström
Elizabeth Nyström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att lagstiftningen om sexualbrott ska skärpas så att kvinnors sexuella integritet ökar. Frågan har ställts mot bakgrund av en dom meddelad av Huddinge tingsrätt. Som Elizabeth Nyström vet kan jag som justitieminister inte kommentera enskilda fall. Tingsrättens dom har dessutom överklagats.
Sexualbrott och brott mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och arbetet med att bekämpa denna typ av brottslighet är en prioriterad fråga för mig och regeringen. Inom Regeringskansliet arbetar vi därför intensivt med Sexualbrottskommitténs betänkande (SOU 2001:14) och förslag till ny lagstiftning. Det nya förslaget kan förhoppningsvis presenteras före årsskiftet. Förslaget från Sexualbrottskommittén fick ett blandat mottagande av remissinstanserna. Kritiken är i flera avseenden så allvarlig att kommitténs förslag kräver omfattande och grundlig omarbetning och analys. Bland annat har hård kritik riktats mot utformningen av lagtexten, gränsdragningen mellan olika paragrafer och brottsrubriceringar. Detta måste beaktas innan förslaget läggs fram.
Min utgångspunkt för det fortsatta lagstiftningsarbetet är att ytterligare lyfta fram och sätta fokus på den sexuella integriteten och den sexuella självbestämmanderätten. Redan nu kan sägas att det i framtiden inte bör ställas samma krav på våld eller hot som i dag, för att en gärning ska bedömas som våldtäkt. Utan att föregripa resultatet av den fortsatta beredningen kan jag säga att våldtäktsbegreppet kommer att utvidgas. Mycket talar för att de flesta av de gärningar som i dag bedöms som sexuellt utnyttjande bör föras in under våldtäktsansvaret.
Sexualbrottskommitténs förslag berör inte direkt handläggningen av sexualbrott i domstol. I tidigare förarbetsuttalanden har emellertid slagits fast att uppgifter om kvinnans beteende före det händelseförlopp som åtalet avser, eller om hennes tidigare sexuella erfarenheter, i princip aldrig har någon betydelse för målet. Att tillmäta sådana uppgifter relevans kan många gånger vara ett uttryck för ett synsätt som inte hör hemma i ett jämställt samhälle. Uppgifter som inte har betydelse för målet bör heller inte redovisas i domen. Det är naturligtvis viktigt att domstolarna är uppmärksamma på detta.
Sedan flera år pågår ett arbete med jämställdhetsfrågor inom domstolsväsendet. Arbetet är inriktat på bland annat attityder och förhållningssätt. Som ett led i arbetet har jämställdhetsfrågor tagits upp i ett stort antal utbildningar som Domstolsverket har anordnat. Målet är nu att jämställdhetsfrågor ska genomsyra all utbildning på ett naturligt sätt. Under år 2003 kommer även en utbildning med inriktning på jämställdhet och kvinnorelaterat våld att påbörjas. På uppdrag av regeringen har Domstolsverket också nyligen utarbetat en handlingsplan för brottsofferarbete. I handlingsplanen ingår bland annat utbildning i brottsofferfrågor för all personal inom domstolsväsendet, samverkan med ideella organisationer samt kvalitetssäkring av arbetet på brottsofferområdet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.