Skydd för den judiska minoriteten
Skriftlig fråga 2014/15:404 av Roger Haddad (FP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-04-09
- Överlämnad
- 2015-04-09
- Anmäld
- 2015-04-10
- Svarsdatum
- 2015-04-22
- Sista svarsdatum
- 2015-04-22
- Besvarad
- 2015-04-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Regeringen har efter händelserna i Köpenhamn och Paris meddelat att man är beredd att agera mer kraftfullt mot antisemitismen i Sverige. Från Folkpartiets sida välkomnar vi detta, och vi har i riksdagen i ett antal omgångar lyft frågan om att stärka skyddet för den judiska minoriteten i Sverige. Det gäller bland annat frågan om polisens och säkerhetspolisens befogenheter, det gäller kameraövervakning vid Malmö synagoga men det kan också omfatta andra åtgärder. I interpellationsdebatten med inrikesministern nyligen blev svaret att regeringen just nu bedömer att inga fler åtgärder behöver vidtas.
Men en fråga som de judiska församlingarna återkommande har lyft fram är ekonomiskt stöd för säkerhetsåtgärder, för att täcka en del av de kostsamma utgifter verksamheter och församlingar har för att skydda sig. Det är heller inte rimligt att en liten församling ska låta sina medlemmar betala pansarglas och andra installationer. Lagen om nationella minoriteter omfattar även den judiska minoriteten, och Sverige har ett ansvar att vidta åtgärder.
Mot bakgrund av regeringens, och inte minst statsministerns, återkommande uttalanden om att åtgärder måste till vill jag fråga det ansvariga statsrådet Anders Ygeman följande:
Avser statsrådet att verka för att det avsätts öronmärkta ekonomiska medel riktade till att öka säkerhetsarrangemangen kring vissa judiska institutioner?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:404 besvarad av Anders Ygeman (S), statsråd
Dnr Ku 2015/01247/D | ||
Kulturdepartementet |
Kultur- och demokratiministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:404 av Roger Haddad (FP) Skydd för den judiska minoriteten
Roger Haddad har frågat statsrådet Ygeman om han avser att verka för att det avsätts öronmärkta ekonomiska medel riktade till att öka säkerhetsarrangemangen kring vissa judiska institutioner. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Rasism och antisemitism står i strid med principen om alla människors lika värde och är ytterst en utmaning mot hela den värdegrund som bär upp en demokrati. Regeringen ser med stort allvar på situationen för den judiska befolkningen i Sverige när det gäller antisemitiska yttringar, såsom attacker mot synagogor och mot personer. Detta gäller självfallet också attacker och rasistiska yttringar mot andra grupper och trosutövare.
En religiös samlingslokal ska vara en trygg plats för möten, dialog och samarbete. Regeringen tar säkerhetsfrågorna på största allvar. Till följd av det utökade behovet av säkerhetsarbete föreslår regeringen därför i vårbudgeten att Nämnden för statligt stöd till trossamfund, SST, tilldelas ytterligare sju miljoner kronor för 2015 att fördela till trossamfunden. Detta är en kraftig höjning från dagens nivå på tre miljoner kronor per år.
Polismyndigheten har efter attentaten i Paris och Köpenhamn vidtagit en rad åtgärder, bland annat för att stärka och utveckla dialogen med trossamfunden samt ha regelbunden tillsyn av religiösa lokaler och andra trygghetsskapande insatser. Polismyndigheten utvecklar nu sitt arbete för att bekämpa hatbrott. Hatbrottsgrupper ska inrättas i de tre storstadsregionerna, och i övriga landet ska Polismyndigheten säkerställa att det finns förmåga att lösa motsvarande uppgifter.
Vidare har regeringen efter attentaten förstärkt arbetet på flera områden. Regeringen har gett Forum för levande historia i uppdrag att under 2015–2017 genomföra en stor utbildningsinsats om olika former av rasism, inklusive antisemitism, och intolerans i historien och i dag. Dialog förs med företrädare för de judiska organisationerna när det gäller både antisemitism och säkerhetshöjande åtgärder. Regeringen har också dialog med andra trossamfund som drabbas av hatbrott eller annan rasism.
Arbetet för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism har också hög prioritet. Regeringens nationella samordnare Mona Sahlin har bl.a. i uppdrag att förbättra samverkan mellan myndigheter, kommuner och organisationer. Hon ska även verka för att kunskapen om våldsbejakande extremism ökar och att förebyggande metoder utvecklas. Efter terroristattentaten har samordnarens resurser fördubblats. Uppdraget har stärkts och utvidgats till att även omfatta anhörigstöd och stöd för avhoppare. I regeringens vårändringsbudget föreslås också finansiering till Göteborgs universitet för att möjliggöra inrättandet av ett nationellt resurscentrum för bland annat utveckling och spridning av kunskap och metoder som har utvecklats i det s.k. Toleransprojektet. Regeringen avser också att genom de offentliga forskningsfinansiärerna tydligare prioritera forskning inom området rasism Medel för detta ändamål kommer att utlysas 2015 och fördelas 2016 och ska kunna sökas av statliga universitet och högskolor och enskilda utbildningsanordnare.
Allt detta innebär alltså att regeringen vidtar en rad olika åtgärder för att öka säkerheten, stärka tryggheten och förebygga brott och våldshandlingar samt för att öka skyddet för den judiska minoriteten.
Stockholm den 22 april 2015
Alice Bah Kuhnke
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.