Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

skydd av tumlare i Östersjön

Skriftlig fråga 2000/01:1257 av Lindvall, Gudrun (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-05-18
Besvarad
2001-05-28
Anmäld
2001-05-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 18 maj

Fråga 2000/01:1257

 av Gudrun Lindvall (mp) till miljöminister Kjell Larsson om skydd av tumlare i Östersjön

Östersjöns tumlare är en unik och hotad art. Den hotas av såväl miljögifter som fiskegarn. Den finns upptagen på EU:s art- och habitatdirektiv som en art som aktivt ska skyddas. I dag dödas enligt beräkningar 2,4 % av populationen årligen i fiskeredskap bara i Skagerrak och Kattegatt. Från Miljöpartiets sida har frågan aktualiserats flera gånger över åren, men några åtgärder har inte vidtagits från regeringens sida för att komma till rätta med detta, inte ens en aktionsplan har tagits fram. I propositionen Svenska miljömål anges att år 2010 får bifångsten av marina däggdjur vara max 1 % av bestånden. På Ascobans möte i april diskuterades frågan, men förslag från svensk sida lyste med sin frånvaro.

Nu anmäls Sverige till EU-kommissionen av ett antal föreningar på grund av bristande aktivitet. Eftersom antal tumlare är ca 1 000 är arten extremt känslig för påverkan och åtgärder måste till för att skydda den. Det behövs en aktionsplan för att rädda tumlaren!

Jag vill fråga ministern:

Vilka åtgärder avser ministern vidta för att skydda Östersjöns tumlare?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1257 besvarad av

den 23 maj

Svar på fråga 2000/01:1257 om skydd av tumlare i Östersjön

Jordbruksminister Margareta Winberg

Gudrun Lindvall har frågat miljöministern om vilka åtgärder han avser vidta för att skydda Östersjöns tumlare. Arbetet i regeringen är så fördelat att det ankommer på mig att besvara frågan.

Tumlaren är den enda valarten som regelbundet förekommer i svenska vatten. Dess utbredning begränsar sig till norra hemisfären med skilda bestånd i Stilla havet, Atlanten och Svarta havet. Tumlare förekommer såväl i Östersjön som i Nordsjön.

Tumlaren är enligt jaktlagen fridlyst i Sverige sedan den 1 juli 1973. Det finns bestämmelser om att vilt av vissa arter, bl.a. valar som omhändertas, påträffas döda eller dödas tillfaller staten samt hur det ska rapporteras.

Under perioden 1997@2000 har rapporterats in 10@15 strandade tumlare per år vid den svenska västkusten och totalt under perioden 2@3 tumlare vid ostkusten.

Nationellt följs oavsiktliga bifångster av tumlare upp systematiskt via fiskeloggböckerna. Fr.o.m. år 1999 får Fiskeriverket information från samtliga fiskefartyg men också från fiskebåtar kortare än 10 meter. Några tumlare har inte rapporterats som bifångster under de senaste två åren.

Såväl den internationella valfångstkonventionen som 1994 års internationella avtal om skydd av småvalar i Nordsjön och Östersjön, Ascobans (Agreement on the Conservation of Small Cetaceans of the Baltic and North Seas), rekommenderar att den årliga bifångstdödligheten av småvalar ska underskrida 2 % av populationen. För hotade bestånd krävs ytterligare restriktioner.

Den vetenskapliga kunskapen om hur många tumlare som fångas i Nordsjön är relativt god. Danmark har presenterat en nationell handlingsplan för att minimera de oavsiktliga bifångsterna och i Sverige är en plan under utarbetande. Den svenska handlingsplanen kommer att färdigställas under året.

I Skagerrak, Kattegatt och Östersjön råder det för närvarande delade meningar om såväl tumlarpopulationens storlek och struktur som nivån på bifångsterna. Inom Internationella Havsforskningsrådet, ICES, pågår för närvarande en vetenskaplig diskussion om utformningen av eventuella bevarandeåtgärder och återuppbyggnadsplaner för berörda länder.

Vid Ascobansmötet i april diskuterades s.k. hot spots, dvs. områden där det förekommit höga bifångster av tumlare. Ett sådant område var under åren 1995@1996 i Skagerrak@Kattegatt, då det förekom bifångster i en omfattning av 2,4 % i fiske med bottensatta nät efter torsk samt i makrillfisket. Numera har torskfisket minskat i Kattegatt så att bifångsterna för år 2000 förekommer i en omfattning som understiger 1 %. I syfte att finna ytterligare lösningar att minska de oavsiktliga bifångsterna har Fiskeriverket inlett en dialog med Sveriges Yrkesfiskares Riksförbund. Detta tillvägagångssätt fick också ett allmänt godkännande på Ascobansmötet.

Men jag delar oron för det hot som tumlaren utsätts för i svenska vatten. Detta är bakgrunden till att regeringen i propositionen Svenska miljömål @ delmål och åtgärdsstrategier, som lades i slutet av april, föreslagit riksdagen att det svenska delmålet ska skärpas så att de årliga totala bifångsterna av marina däggdjur ska uppgå till maximalt 1 % av respektive bestånd senast år 2010. Den huvudsakliga vägen för att minska bifångsterna är att utveckla selektiva redskap. I detta sammanhang är det viktigt att belysa effekterna av fiske med drivgarn.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.