skydd av svagare part

Skriftlig fråga 2000/01:830 av Rådhström, Jan-Evert (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-03-05
Anmäld
2001-03-13
Besvarad
2001-03-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 mars

Fråga 2000/01:830

av Jan-Evert Rådhström (m) till näringsminister Björn Rosengren om skydd av svagare part

Nyligen drabbades 400 tågresenärer från Norrland av kraftiga förseningar och missade anslutningar när Banverket ledde in Tågkompaniets persontåg på ett oröjt järnvägsspår. Tåget fastnade i snön och kom inte loss förrän efter 2,5 timmar. Misstaget innebar också stora förseningar för Tågkompaniets andra avgångar.

Felet ledde till att resenärerna var fyra timmar försenade när de kom fram till Göteborg. En passagerare skulle vidare till Dubai och missade sitt anslutningsflyg. En rad andra resenärer missade även de sina anslutningar. Banverkets fadäs kostar Tågkompaniet omkring 100 000 kr.

Tågkompaniet är skyldigt att ersätta sina resenärer med flyg, buss eller taxi om de missar sina anslutningar. Däremot är avtalen konstruerade så att Tågkompaniet inte får någon ersättning från Banverket, även om förseningen, som i det här fallet, beror på ett direkt felagerande från Banverkets sida. Eftersom Banverket förhandlar utifrån en monopolställning faller det sig naturligt att det mer eller mindre kan diktera villkoren i avtalet. Såsom ägare av Banverket, andra statliga monopolföretag och verk och värnare av rättvisa och konkurrensmässiga villkor har dock staten ett ansvar att se till att den svagare parten inte missgynnas i ett avtalsförhållande.

Vad avser näringsministern vidta för åtgärder för att skydda den svagare parten i avtal som statliga monopolföretag sluter?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:830 besvarad av

den 15 mars

Svar på fråga 2000/01:830 om skydd av svagare part

Näringsminister Björn Rosengren

Jan-Evert Rådhström har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att skydda den svagare parten i avtal som statliga monopolföretag sluter.

Bakgrunden till frågan är att Tågkompaniets resenärer nyligen drabbades av förseningar till följd av att ett tåg fastnade i snön. Jan-Evert Rådhström menar att tågoperatören är skyldig att ersätta resenärerna medan Banverket inte har någon motsvarande skyldighet gentemot operatören.

Enligt förordningen (1996:734) om statens spåranläggningar får en trafikutövare inte trafikera statens spåranläggningar utan att ha träffat nödvändiga administrativa, tekniska och finansiella avtal med Banverket. Dessa avtal är i viss mån standardiserade och utformade i samverkan mellan Banverket och operatörerna. De allmänna villkoren är lika för samtliga trafikutövare och reglerar bl.a. sakskador, däremot inte förmögenhetsskador. Om parterna inte kommer överens om villkoren får en part hänskjuta frågan till Tågtrafikledningen för fastställande av villkoren som ska gälla. Enligt uppgift från Tågtrafikledningen har man ännu inte behövt hantera något sådant ärende.

Slutligen vill jag säga att den svenska järnvägsmarknaden avreglerades nyligen. Avtalen mellan Banverket och operatörerna har inte funnit sin slutliga form utan kommer att utvecklas vidare. Detta är en fråga som bör diskuteras inom ramen för den utredning om järnvägsmarknaden som jag kommer att besluta om inom kort.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.