Skydd av sill och strömming

Skriftlig fråga 2023/24:421 av Emma Nohrén (MP)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-12-18
Överlämnad
2023-12-19
Anmäld
2023-12-20
Svarsdatum
2024-01-02
Sista svarsdatum
2024-01-02
Besvarad
2024-01-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

 

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag att ändra lagstiftningen för fiske och ta bort en central paragraf som skyddar bestånden från överfiske. Paragraf 4.6 i den fleråriga förvaltningsplanen för Östersjön är en säkerhetsklausul som slår fast att: ”Fiskemöjligheterna ska under alla omständigheter fastställas på ett sådant sätt som säkerställer att sannolikheten är mindre än 5% sannolikhet för att lekbeståndets biomassa understiger Blim.”Denna paragraf föreslår nu kommissionen att ta bort, vilket redan fått stark kritik från forskare och miljöorganisationer.

Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:

 

Hur avser ministern att agera med anledning av kommissionens förslag att ta bort artikel 4.6 i den fleråriga förvaltningsplanen för Östersjön (Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL amending Regulations (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973 and (EU) 2019/472 as regards the targets for fixing fishing opportunities COM/2023/771 final)?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:421 besvarad av Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)


Svar på fråga 2023/24:421 av Emma Nohrén (MP)
Skydd av sill och strömming

Emma Nohrén har frågat mig hur jag avser att agera med anledning av kommissionens förslag att ta bort artikel 4.6 i den fleråriga förvaltningsplanen för Östersjön.

Jag vill inleda med att poängtera att regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den EU-gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Regeringen anser även att de fleråriga förvaltningsplanerna utgör ett av flera viktiga verktyg för att uppnå den gemensamma fiskeripolitikens mål om hållbart fiske.

I enlighet med de principer, de mål och det innehåll som anges i artiklarna 9 och 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG fastställs i den fleråriga förvaltningsplanen såväl mål som åtgärder för långsiktig förvaltning av vissa bestånd och fiske på havsområdesnivå. Förvaltningsplanen inbegriper också skyddsåtgärder och andra korrigerande åtgärder vid behov. Dessutom ger den fleråriga förvaltningsplanen flexibilitet genom att göra det möjligt att fastställa fiskemöjligheter inom F MSY-intervall, enligt definitionen i artikel 2.2 i den fleråriga förvaltningsplanen för Östersjön.

EU-kommissionen presenterade förslaget till ändring av förordningen den 6 december 2023. EU-kommissionen framhåller i förslaget att ändringen inte innebär någon förändring gällande tillämpningen av den berörda förvaltningsplanen. EU-kommissionen anser att artikel 4.6 som handlar om risken att bestånden hamnar under säkra biologiska gränser inte ska överskrida 5 procent varje kvotår, är inkonsekvent i förhållande till andra artiklar i förvaltningsplanen.

Kommissionen anser att förvaltningsplanen är ett regelverk för att kvoter ska fastställas inom ett intervall för maximal hållbar avkastning (MSY) (artikel 2.2) som innebär att risken för att bestånden på lång sikt och vid befintliga genomsnittliga miljöförhållanden, ska befinna sig vid MSY utan att på ett betydande sätt påverka reproduktionsprocessen för de berörda bestånden. Ett tak sätts så att sannolikheten för att beståndet sjunker under gränsreferenspunkten för lekbeståndets biomassa (Blim) inte överstiger 5 procent.

Kommissionen anser också att skyddsbestämmelserna i förvaltningsplanen kräver att korrigerande åtgärder vidtas för att återställa bestånden på nivåer över B-trigger, baserat på en bedömning från fall till fall av lämpligheten av att välja en sådan åtgärd utifrån de kriterier som fastställs i förvaltningsplanen. Dessutom hänvisas i förvaltningsplanen till möjligheten, och inte skyldigheten, att avbryta det riktade fisket, under förutsättning att en sådan åtgärd anses lämplig i enlighet med de kriterier som fastställs i förvaltningsplanen.

Kommissionen anser därför att förvaltningsplanen innehåller kriterier för vilka åtgärder som ska vidtas när bestånden hamnar utanför säkra biologiska gränser som, enligt EU-kommissionen, inte är tillämpliga parallellt med artikel 4.6. Kommissionen anser även att definitionen av F-MSY intervallet i artikel 2.2 innebär att risken för att bestånden hamnar utanför säkra biologiska gränser på lång sikt inte får överskrida 5 procent.

Det spanska EU-ordförandeskapet har konstaterat att det finns en kvalificerad majoritet för förslaget i rådet och har därför även begärt en skyndsam hantering av förslaget. Givet den korta tid som förelagts medlemsstaterna att hantera förslaget har regeringen begärt mer tid av ordförandeskapet för att hinna analysera förslaget och ta fram en svensk ståndpunkt som därefter kan förankras med riksdagen. Regeringen framförde också kritik kring det tidspressade förfarandet. Eftersom ordförandeskapet ändå valde att ta vidare frågan om beslut av rådets mandat till Coreper den 20 december valde regeringen vid tillfället att avstå från att rösta.

Kommissionen har initierat en offentlig konsultation till den 31 januari som regeringen anser borde inväntas innan beslut tas. Regeringen riktar därmed kritik inte bara mot det tidspressade tidschemat utan även mot förslagets hantering i stort.

Arbetet går nu vidare i så kallade trepartsförhandlingar med Europaparlamentet och hur regeringen avser rösta när frågan åter behandlas i rådet avser jag å regeringens vägnar att återkomma till.

Stockholm den 2 januari 2024

Peter Kullgren

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.