Skydd av landets musikprofiler
Skriftlig fråga 2022/23:931 av Louise Thunström (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-08-21
- Överlämnad
- 2023-08-22
- Anmäld
- 2023-08-31
- Svarsdatum
- 2023-09-05
- Sista svarsdatum
- 2023-09-05
- Besvarad
- 2023-09-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
Det svenska musiklivets orkestrar och ensembler visar på ett stort behov av fler professionella välutbildade musiker de närmaste åren. Musiklivets tillskott av musiker hotas av brister på alla utbildningsnivåer. Tidig introduktion till musiken följt av musikprofiler i grundskolan och spetsutbildningar på gymnasiet är avgörande för att studenter senare ska ta till sig högre utbildningar.
I dag ser vi hur musikens plats i förskolan minskar och hur de estetiska ämnena i grundskolan urholkats. Det halverade kulturskolebidraget har även det gett konsekvenser för ungas möjligheter till kulturutövande, och Kulturskolerådets rapport visar att elevplatserna blir färre i sju av tio kommuner. 58 000 unga riskerar att förlora sin plats i kulturskolan om stödet i sin helhet förvinner.
Med anledning av lagrådsremissen om att elevens val ska försvinna som ämne i grundskolan larmas nu om risk för nedlagda musikprofiler. Tankesmedjan UTOM, unga tankar om musik, har listat 15 skolor runt om i landet där musikprofilen är hotad.
Den obligatoriska skolans estetiska ämnen har i dag en mycket snävt tilltagen timplan som inte möjliggör för enskilda elever att få fördjupa sina kunskaper i ett estetiskt ämne. Elevens val varit ett sätt för skolor med musikprofil att lösa denna problematik. Genom elevens val har elever fått möjlighet att ta del av estetiska kunskaper som annars inte kunnat erbjudas inom ramen för den ordinarie undervisningen.
Enligt promemorian kan borttagandet av elevens val kompenseras genom att profiler kan ingå i skolans val. I realiteten är det knappt möjligt för musik eller andra estetiska ämnen att göra större anspråk på timmar av de möjliga 600 för att kompensera bortfallet av elevens val. Det skulle innebära behov av att minska antalet timmar än mer i andra ämnen än vad som redan görs i dag i profilinriktningar, vilket högst sannolikt skulle påverka andra ämnen med liten undervisningstid, exempelvis bild eller slöjd, negativt, eftersom ämnen med högt antal timmar, såsom svenska, matematik och engelska, inte får minskas.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:
Hur avser statsrådet att agera för att skydda landets musikprofiler från nedläggning?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:931 besvarad av Statsrådet Lotta Edholm (L)
Svar på fråga 2022/23:931 av Louise Thunström (S)
Skydd av landets musikprofiler
Louise Thunström har frågat mig hur jag avser att agera för att skydda landets musikprofiler från nedläggning.
Till att börja med vill jag poängtera att skolan måste tillbaka till grunderna och fokusera mer på faktakunskaper och grundläggande färdigheter. Stora satsningar görs för en stark kunskapsskola, ökad studiero i klassrummen, höjda kunskapsresultat och likvärdighet i hela landet. En förutsättning för en utbildning av hög kvalitet i grundskolan, specialskolan och sameskolan är att varje ämne har tillräckligt med tid så att undervisningen kan bedrivas utifrån ämnets syfte och centrala innehåll. Regeringen fortsätter också att stödja den kommunala kulturskolan för 2023 genom att möjliggöra 100 miljoner kronor för ändamålet – samma nivå som gällde före pandemin.
I lagrådsremissen Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan, som bygger på Utbildningsdepartementets promemoria med samma namn (U2022/04085), föreslår regeringen att elevens val ska tas bort för att frigöra undervisningstid för att användas till ämnen som behöver tiden bättre. Regeringen avser att återkomma med förslagen i en proposition till riksdagen. Förslagen bygger på Statens skolverks tidigare översyn av timplanen (U2020/00527) som konstaterat att undervisningstiden i en del ämnen inte räcker till. Särskilt knappt om tid är det för de samhälls- och naturorienterande ämnena.
Skolverket har också konstaterat att kvaliteten och innehållet i elevens val varierar mellan skolor. Dessutom har antalet timmar i elevens val i grundskolan minskat mellan åren 2018–2021, vilket försvårar möjligheterna att uppfylla de ursprungliga intentionerna om fördjupning och breddning i skolans ämnen.
Det finns därför ett behov av att omfördela undervisningstiden. De praktisk-estetiska ämnena är fortsatt viktiga bl.a. för att alla elever ska ges möjlighet att möta och ta del av olika estetiska uttrycksformer och arbetssätt i skolan.
Inom elevens val ska eleverna erbjudas ett allsidigt urval av ämnen. I grundskolan finns även skolans val som kan användas för undervisning i ett eller flera ämnen. I grundskolan rör det sig om 600 timmar. Skolans val är därför bättre lämpat för att skapa just profiler på skolnivå och det kommer fortsatt finnas möjlighet att använda timmarna från skolans val till undervisning i t.ex. profilklasser. Det är också möjligt att besluta om utökad undervisningstid på skolan.
Om riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag, bedömer jag att det även fortsättningsvis kommer finnas goda möjligheter för skolor som erbjuder profilklasser att omfördela undervisningstid till exempel i ett profilämne inom ramen för skolans val eller genom att utöka undervisningstiden.
Stockholm den 5 september 2023
Lotta Edholm
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.