skolstrejk

Skriftlig fråga 2004/05:1673 av Danielsson, Peter (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-05-20
Anmäld
2005-05-20
Besvarad
2005-05-25
Svar anmält
2005-05-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 maj

Fråga 2004/05:1673

av Peter Danielsson (m) till statsrådet Ibrahim Baylan om skolstrejk

Situationen i många svenska skolor är långt ifrån tillfredsställande. Enligt lärarfacken måste lärarna gå in och lösa akuta svårare konflikter minst en gång per vecka i mer än var tredje svensk skola. Stök och bråk gör att många elever och lärare känner sig otrygga. Ett aktuellt exempel är Norrlyckeskolan i Helsingborg där elever strejkar eftersom de inte känner sig trygga. Föräldrarna håller medvetet sina barn hemma för att de ska slippa utsättas för våld och kränkningar.

Strejken är ett resultat av att fyra elever som har skapat otrygghet åter ska gå i skolan efter att ha undervisats på annan plats ett par veckor. Vid grova övertramp måste elever kunna skiljas från sin klass eller till och med skola, givet att de får undervisningen tillgodosedd i särskild ordning. Eftersom det i Norrlyckefallet pågår förundersökning och polisutredning så borde det vara självklart att eleverna ska undervisas på annan plats åtminstone tills förundersökning och rättegång är avklarad.

Reglerna måste bli tydligare och bättre i den nya skollagen. Det är viktigt att skollagen klarar ut vilka befogenheter skolledarna och lärarna har för att hantera konfliktsituationer, våld och kränkningar. Därefter bör det vara upp till varje skola att, tillsammans med eleverna, skapa de ordningsregler som passar bäst i just deras skola.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att elever inte behöver strejka av rädsla för att gå till skolan?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1673 besvarad av

den 25 maj

Svar på fråga 2004/05:1673 om skolstrejk

Statsrådet Ibrahim Baylan

Peter Danielsson har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att elever inte behöver strejka av rädsla för att gå till skolan.

Jag vill börja med att slå fast några grundläggande mål. Ingen elev ska behöva vara rädd för att gå till skolan. Det ska råda studiero i skolan. Våld, diskriminering och kränkande behandling är oacceptabelt såväl i skolan som i samhället i övrigt. Vuxna får aldrig abdikera från sitt ansvar. Om våld eller kränkande behandling ändå förekommer krävs snabba och tydliga insatser, i första hand för att skydda de som är utsatta. Demokratiuppdraget är tillsammans med kunskapsuppdraget grunden för all verksamhet i skolan.

Jag vill framhålla vikten av att arbeta långsiktigt och förebyggande med dessa frågor. Under flera år har jag och mina företrädare arbetat aktivt med att ge skolorna stöd för att stärka arbetet mot våld och kränkande behandling. Exempel på åtgärder är Värdegrundsåret som genomfördes under 1999 och 2000, Tillsammans @ en kampanj mot mobbning @ som genomfördes under 2001 och 2002. Framtagandet av stödmaterialet Olikas lika värde som ska stärka förskolors och skolors förmåga att reflektera kring val av arbetssätt utifrån forskning, utvärderingar och lärande exempel. De allmänna råden för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling (SKOLFS 2004:19) är ett verktyg för skolornas arbete samt ett underlag vid Statens skolverks inspektioner.

Skolverkets undersökning Attityder till skolan (Rapport 243, 2004) och den redovisade lägesbedömningen (dnr 2004:622) visar att insatserna haft verkan och att utvecklingen går åt rätt håll. Andelen elever som känner sig mobbade eller trakasserade av andra elever har gått ner från 4 till 3 % mellan 1997 och 2003. Även de som känner sig mobbade eller trakasserad av lärare har minskat från 6 till 5 %. Relationen mellan elever och lärare har utvecklats i positiv riktning under det senaste decenniet. Andelen elever som känner sig lugna och trygga i skolan har ökat från 91 % till 96 % mellan 1997 och 2003, andelen är dock lägre (91 %) bland elever med utländsk bakgrund.

Det är nödvändigt att man i varje skola utvecklar tydliga normer och regler för vad som ska gälla på lektioner och i skolan i övrigt. Utgångspunkten bör vara gemensamma samtal med elever och föräldrar utifrån läroplanens grundläggande värderingar.

Skollagskommittén har i sitt betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) föreslagit bestämmelser om omhändertagande av föremål som är störande eller kan utgöra en fara för säkerheten i skolan. Regeringen avser att återkomma i denna fråga under 2005 i samband med propositionen med förslag till ny skollag.

Regeringen har i maj 2005 till Lagrådet överlämnat en lagrådsremiss med förslag till en lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i skolan med mera. Lagen ska främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen innehåller även annan kränkande behandling. Den som ansvarar för verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan, se till att påtalade trakasserier utreds samt vidta alla åtgärder som kan krävas för att förebygga sådana handlingar. Om bestämmelserna inte följs kan huvudmannen åläggas att betala skadestånd. Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen och ett särskilt "barn- och elevombud för likabehandling" inom Statens skolverk ska se till att lagen följs.

Trygghet och studiero är en förutsättning för lärande. Det är viktigt att elever känner sig trygga i skolan, och att det råder lugn och ro i klassrummen. Föräldrarna ska också kunna känna trygghet inför att lämna sina barn till skolan. Med lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i skolan med mera förtydligar vi skolans ansvar när det gäller tryggheten och studieron. Någon skolstrejk ska inte behövas.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.