Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

skolornas beredskap mot självmord

Skriftlig fråga 2003/04:700 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-02-05
Anmäld
2004-02-05
Besvarad
2004-02-11
Svar anmält
2004-02-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 februari

Fråga 2003/04:700

 av Lars-Ivar Ericson (c) till utbildningsminister Thomas Östros om skolornas beredskap mot självmord

I samband med samtal och en filmvisning om suicid som visades här i riksdagen den 28 januari i Skandiasalen, framkom att det i snitt är två unga människor i veckan som begår självmord. Självmordsförsök är betydligt vanligare. Varannan gymnasierektor har personlig erfarenhet av elever som försöker begå självmord. Trots detta är det ovanligt att skolpersonal får lära sig att upptäcka ungdomar i riskzonen. Det är viktigt att skolpersonal får utbildning i att upptäcka och hantera de signaler som kan tyda på att någon är trött på att leva. Det är också oerhört viktigt att skolpersonalen kan hantera det sorgearbete som finns kvar en lång tid efter att självmord har skett.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag därför ställa följande fråga till statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra skolornas beredskap mot elevers självmordstankar och när självmord har skett?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:700 besvarad av

den 11 februari

Svar på fråga 2003/04:700 om skolornas beredskap mot självmord

Utbildningsminister Thomas Östros

Lars-Ivar Ericson har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra skolornas beredskap mot elevers självmordstankar och när självmord har skett.

Att öka kunskapen om självmord bland unga är precis som Lars-Ivar Ericson skriver viktigt. Det är ett komplext problem där det gäller att sätta in resurser på flera olika plan.

Sverige har haft en stabil nedgång i självmordstalen sedan 1979. Utvecklingen bland de unga har dock inte varit riktigt lika gynnsam som hos andra åldersgrupper. Statistiken visar att ca 1 500 personer begick självmord i Sverige år 2001, av dessa var 110 ungdomar mellan 15 och 24 år. Självmord bland barn under 15 år är mycket ovanligt.

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (inom Institutet för psykosocial medicin @ IPM) har i uppdrag av regeringen att förebygga självmord och självmordsförsök. Detta centrum utbildar strategiskt utvalda yrkeskategorier, som kan finnas nära självmordsbenägna människor som till exempel anställda inom socialtjänsten, psykiatrin, skolan och polisen. IPM har uppdraget att föra ut WHO:s riktlinjer om självmordsförebyggande arbete i skolan. Dokumentet innehåller vägledning hur man kan identifiera ungdomar som är deprimerade och som riskerar att begå självmord och ger förslag på hur skolan kan stötta dessa ungdomar genom att stärka deras självförtroende, tillåta känslouttryck samt förebygga mobbning och våld. Centrumet har tagit fram ett filmmaterial "Kärleken är den bästa kicken" för att stödja diskussioner med elever om existentiella frågor och frågor kring liv och död.

Det finns också självmordsförebyggande program för skolor framtagna av Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut och det centrum som nämnts ovan. Målet är att visa att det går att göra något åt problemen och att ungdomar ska veta var man kan få hjälp. Inom hälso- och sjukvården och i det sociala arbetet behövs även uppmärksamhet på riskfaktorer i uppväxtmiljön och lyhördhet för barns signaler om störda hemförhållanden.

För att förtydliga skolans ansvar infördes i juli 2003 i skollagen (1985:1100) en hänvisning till anmälningsplikten enligt socialtjänstlagen. Dessutom infördes en skyldighet för skolan att samverka med andra samhällsorgan och organisationer i frågor som rör barn som far illa.

Vidare har Socialstyrelsen fått regeringens uppdrag att redovisa en kartläggning av situationen i Sverige om flickor som medvetet skadar sig själva. Uppdraget ska redovisas senast i december 2004. På regeringes uppdrag arbetar Socialstyrelsen även med att utveckla mätinstrument att användas i nationella undersökningar för att få mer kunskap om barns och ungdomars psykiska hälsa. Arbetet ska återrapporteras i september 2004.

Riksorganisationen för suicidprevention och efterlevandestöd och BRIS har i samarbete med Barnsäkerhetsdelegationen nyligen startat ett projekt för att sprida information till elever och föräldrar om självmord och destruktiva tankar bland unga.

Skolan har utöver kunskapsmålen en uppgift att utveckla elevens alla möjligheter till ett rikt liv och ge förutsättningar för en god fysisk och psykisk hälsa. All personal i skolan har ett ansvar att delta i arbetet med att skapa en skola för hälsa, lärande och trygghet. Elevhälsan har en viktig roll i detta arbete. Statens skolverk har i sin kartläggning av statsbidraget till personalförstärkningar i skola och fritidshem visat en positiv trend angående antalet anställda inom elevhälsan.

Självmordsprevention är mycket angeläget. Självmord kan ha många orsaker, som behöver angripas på olika nivåer och genom stabila vuxenkontakter under uppväxtåren. Det gäller att skapa stödjande miljöer för barn och unga samt träna bland annat skolpersonal i konflikthantering och att uppmärksamma signaler hos de elever som har svåra familjeförhållanden.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.