Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

skolor på entreprenad

Skriftlig fråga 2004/05:1718 av Danielsson, Peter (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-05-25
Anmäld
2005-05-25
Besvarad
2005-06-01
Svar anmält
2005-06-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 maj

Fråga 2004/05:1718

 av Peter Danielsson (m) till statsrådet Ibrahim Baylan om skolor på entreprenad

Det är nu över ett år sedan Sveriges riksdag den 22 april 2004 biföll min motion om att grund- och gymnasieskolor skulle kunna drivas på entreprenad.

Dåvarande utbildningsminister Thomas Östros meddelade fem månader senare att en utredare tillsatts, men att han bara skulle närma sig frågan för gymnasiets räkning och då mest de yrkesförberedande ämnena. Riksdagens beslut gällde emellertid även grundskolan och teoretiska ämnen.

Om vi ska klara den internationella konkurrensen i framtiden krävs att den svenska skolan hela tiden ligger i framkant. Det är nödvändigt att söka och prova nya lösningar avseende såväl pedagogik och skolutveckling som driftsformer. Därför bör det exempelvis bli möjligt att lägga ut hela grund- och gymnasieskolor på entreprenad.

Redan 1999 ansökte Skol- och fritidsnämnden i Helsingborg om dispens hos regeringen för att få lägga ut en hel kommunal grundskola (årskurserna 1-9) på entreprenad. Tyvärr sade regeringen nej. I Höganäs kommun har nyligen en motion inlämnats till kommunfullmäktige om att tillskriva regeringen om att bli försökskommun. Runtom i landet ropar även socialdemokratiska politiker på behovet av entreprenadlösningar i skolans värld.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att lagen ändras så att grund- och gymnasieskolor ska kunna drivas på entreprenad?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1718 besvarad av

den 1 juni

Svar på fråga 2004/05:1718 om skolor på entreprenad

Statsrådet Ibrahim Baylan

Peter Danielsson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att säkerställa att lagen ändras så att grund- och gymnasieskolor ska kunna drivas på entreprenad.

Enligt lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden inom skolan (entreprenadlagen) får kommuner och landsting sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att denne ska bedriva viss undervisning inom gymnasieskolan. Avtalet får endast avse undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil. Entreprenadlagen ger även en möjlighet för kommuner och landsting att om det finns särskilda skäl få regeringens dispens från lagens bestämmelser. Dispensmöjligheten avser både vilken undervisning som kan få läggas ut på entreprenad och vem som kan vara entreprenör. Karakteristiskt för entreprenadavtal är att kommunen eller landstinget har ställning som huvudman och därmed ansvarar för kvaliteten i den utbildning som anordnas genom entreprenad på samma sätt som den egna verksamheten.

Regeringen har under senare år i olika sammanhang uppmärksammat behovet av en närmare samverkan mellan gymnasieskola och arbetsliv. Sådan samverkan kan utveckla undervisningen och höja kvaliteten i utbildningen. Det har även framförts önskemål från vissa kommuner om att fler inslag i verksamheten än hittills ska kunna omfattas av entreprenadavtal. För många kommuner kan det vara svårt att i egen regi anordna alla de utbildningar som finns inom gymnasieskolan. En fördjupad samverkan mellan kommuner och mellan kommuner och andra utbildningsanordnare kan leda till att begränsade resurser utnyttjas mer effektivt och elevens valmöjligheter förbättras.

Regeringen gav i april 2004 en särskild utredare i uppdrag att se över bestämmelserna om entreprenad i gymnasieskolan med mera (dir. 2004:4). Enligt direktiven ska översynen avse både vilka inslag i verksamheten som bör kunna läggas ut på entreprenad och till vem ett sådant uppdrag ska få lämnas. I uppdraget ingår också att utreda frågan om kommuners möjlighet att anordna gymnasieutbildning även i andra former än ett direkt huvudmannaskap. Utredaren ska även överväga behovet av särskilda bestämmelser om huvudmannens ansvar för kvalitetssäkring och tillsyn av entreprenadverksamheten i syfte att garantera eleverna en likvärdig utbildning. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2005. Regeringen avser att återkomma med förslag på reglering av möjligheterna för kommuner att sluta avtal med entreprenörer avseende gymnasieutbildning när utredarens förslag beretts.

Skollagskommittén uppmärksammade frågan om rätten för kommuner och landsting att lägga ut utbildning på entreprenad i vidare utsträckning än vad som nu är fallet och att kretsen av entreprenörer möjligen bör utökas till att även omfatta annan kommun, landsting eller statliga organ. Kommittén fann att frågan var så komplicerad att den borde bli föremål för en särskild utredning. Riksdagen har även tillkännagivit sin uppfattning att utbildning på entreprenad borde tillåtas generellt både i grundskolan och i gymnasieskolan (rskr. 2003/04:197). Uppdraget för den pågående utredningen om entreprenader är dock begränsat till gymnasieskolan. I grundskolan och i andra obligatoriska skolformer kan det finnas andra förutsättningar för entreprenader än i gymnasieskolan. Eftersom bland annat frågan om entreprenader i grundskolan bereds inom ramen för den kommande skollagspropositionen avser jag inte att nu ta ställning i frågan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.