skolor på entreprenad
Skriftlig fråga 1999/2000:351 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-12-09
- Anmäld
- 1999-12-14
- Besvarad
- 1999-12-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:351
av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om skolor på entreprenadHelsingborgs kommun får inte lägga ut en hel skola på entreprenad. Regeringen sade nej till kommunens ansökan. Beslutet var en viktig markering eftersom det var första gången som regeringen tog ställning till om en kommun kan lägga ut en hel skola på entreprenad. En särskild lag reglerar entreprenader inom skolans område. Enligt den får kommuner och landsting lägga ut gymnasieutbildning på entreprenad med medgivande från regeringen.
Men skolminister Ingegerd Wärnersson har inga avsikter att ändra varken det enskilda beslutet eller lagen. I ett TT-telegram daterat den 2 december meddelar hon att "De skäl som Helsingborg har, att utveckla mångfalden, den möjligheten har vi i dag med de fristående skolorna" och vidare att "När det gäller entreprenader, där räcker det för min del som det är."
Skolministerns inställning är beklaglig. Regeringen måste få möjliggöra för kommunala skolor att få större frihet och bättre möjligheter att utnyttja resurser som satsas på skolan på bästa sätt. Decentralisering och ökad mångfald är nödvändiga inslag i en process att förnya skolan. De som visat intresse för att bli skolentreprenörer har bl.a. sett problem med dålig ledning på skolorna.
Vilka möjligheter ser skolministern för skolpersonal att själva driva och utveckla skolor som är kommunala?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:351 besvarad av
Svar på fråga 1999/2000:351 om skolor på entreprenad
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Sten Tolgfors har frågat mig om vilka möjligheter jag ser för skolpersonal att själva driva och utveckla skolor som är kommunala.
Sten Tolgfors har i frågan uppgett att kommuner och landsting enligt lagen om entreprenadförhållanden inom skolan får lägga ut gymnasieutbildning på entreprenad efter medgivande från regeringen. Med anledning av detta vill jag förtydliga att det endast krävs medgivande från regeringen när det gäller andra ämnen än estetiska ämnen, ekonomiska ämnen, tekniska ämnen och yrkesämnen (eller "karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil" som är lagens lydelse fr.o.m. den 1 januari 2000).
Sten Tolgfors partikamrat Inger René har i dagarna ställt en fråga om grundskolor på entreprenad. Nedan återger jag därför i relevanta delar mitt svar till henne.
Jag vill dock första poängtera att problem med dålig ledning på skolorna inte ska lösas av kommunerna genom att lägga ut skolor på entreprenad. Det är viktigt att kommunen tar sitt arbetsgivaransvar och ger skolledarna erforderlig handledning och kompetensutveckling för att kunna fullgöra sitt uppdrag på bästa sätt.
En bärande tanke med det mål- och resultatorienterade styrsystemet för skolan som trädde i kraft i början av 1990-talet var att en ökad decentralisering skulle ske i kommunerna. De är därför angeläget att decentraliseringen av beslutanderätten och det förändrade ansvarstagandet inte gör halt vid kommungränsen eller hos politikerna. Det är i själva skolverksamheten som det tydligt framgår vilka åtgärder som måste vidtas och vilka prioriteringar som bör göras för att skolan ska bli bättre. Tanken är att möjligheterna att på de enskilda skolenheterna @ inom de ramar som dragits upp för det kommunala ansvaret @ mera självständigt styra och ansvara för att verksamheten ska bli större. Ansvaret för att sådana förändringar kommer till stånd ligger hos kommunerna. Kommunerna ska med andra ord klara av att ge skolorna större frihet utan att för den skull behöva lägga ut verksamheten på entreprenad.
Dessutom står jag fast vid vad jag tidigare sagt. Det finns en möjlighet för skolpersonal att starta fristående skolor. Dessa bidrar till mångfalden och kan stimulera den kommunala skolverksamheten. Möjligheten att starta fristående skolor anser jag därför är fullt tillräcklig för dessa syften.
Min uppfattning är sammanfattningsvis att det redan i dag finns möjlighet att genom delegering och decentralisering ge skolpersonal möjlighet att utveckla skolverksamheten inom ramen för kommunens organisation. Skolpersonal har dessutom möjlighet att driva skolor genom att starta fristående skolor.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.