skolor med särskild profil
Skriftlig fråga 1998/99:277 av Söderdahl, Willy (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-01-22
- Anmäld
- 1999-02-02
- Besvarad
- 1999-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 januari
I Karlskrona finns en gymnasieskola som vill ge skolan en attraktiv profil och höja skolans status genom att inrätta en engelsk sektion. En stor del av undervisningen är tänkt att bedrivas på engelska. Planeringen är långt framme. Elever, föräldrar, lärare och politiker är positiva till försöket.
Nu har regeringen stoppat planerna med hänvisning till en kommande statlig utredning.
I Vänsterpartiet har vi haft en intensiv debatt om friskolor kontra kommunala skolor. Friskolor blir ofta det därför att de vill profilera sig på ett speciellt sätt. Nackdelen med friskolor är att de ofta binder resurser som gör det svårare för de kommunala skolorna att vara kostnadseffektiva. En möjlighet att behålla kostnadseffektiviteten men ändå uppnå friskolornas möjlighet till profilering är att låta de kommunala skolorna profilera sig så länge de följer de bestämmelser som Skolverket utfärdat.
Jag vill fråga statsrådet:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att underlätta för kommunala förskolor och skolor att profilera sig?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:277 besvarad av
- Statsrådet Ingegerd Wärnersson
den 3 februari
Willy Söderdahl har frågat mig om jag avser vidta åtgärder för att underlätta för kommunala förskolor och skolor att profilera sig. Bakgrunden är att regeringen den 17 december 1998 avslagit en ansökan från Karlskrona kommun att få bedriva undervisning på engelska i grundskolan.
Enligt 2 kap. 8 § grundskoleförordningen får en kommun anordna huvuddelen av undervisningen på engelska endast för barn som vistas i Sverige under en begränsad tid och har tillräckliga kunskaper i engelska för att kunna delta i undervisningen.
Karlskrona kommun anhöll i oktober 1998 om dispens från den föreskriften för att inrätta en engelsk sektion vid en av sina skolor fr.o.m. höstterminen 1999. Kommunens avsikt var att sektionen skulle vända sig även till svensktalande elever som stadigvarande bor i Sverige.
Skolverket har i ett yttrande över en liknande ansökan från Nacka kommun anfört att flera skolor redan i dag arbetar med s.k. bilingual education i en utsträckning som går utöver vad som är möjligt inom ramen för en skolas profilering. Verket har därför föreslagit en ändring i grundskoleförordningen så att skolor under vissa villkor kan anordna sådan undervisning.
För närvarande finns inga uppgifter på hur omfattande undervisningen på främmande språk är i skolorna. Skolverket har emellertid nu påbörjat en utredning som skall kartlägga förekomsten av och formerna för undervisning på främmande språk i grundskolan och gymnasieskolan.
För mig är det viktigt att avvakta Skolverkets utredning innan regeringen medger undantag från nuvarande föreskrifter eller fattar beslut om ändring av bestämmelserna.
Jag vill avslutningsvis framhålla att jag är positiv till den möjlighet till profilering i skolan som timplanen medger. Utrymmet för profilering har också ökat genom de ändringar i timplanen som riksdagen fattade beslut om hösten 1997. Knappt en fjärdedel av kommunerna utnyttjar skolans val för profilering. När det gäller förskolan anger den nya läroplanen, Lpfö 98, mål och riktlinjer för verksamheten men lämnar stort utrymme för personalen att i samarbete med föräldrarna utforma verksamheten.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.