skollitteratur till skoleleverna
Skriftlig fråga 2000/01:1679 av Cederfelt, Margareta (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-09-11
- Anmäld
- 2001-09-18
- Besvarad
- 2001-09-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 september
Fråga 2000/01:1679
av Margareta Cederfelt (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om skollitteratur till skolelevernaFlera skolor i Sverige använder sig av skolböcker för grundskoleelever som innehåller reklam för olika produkter, bl.a. godis och chips. I gengäld är skolböckerna gratis för skolorna. I dag är det ca 35 000 skolbarn som använder den reklamfinansierade undervisningslitteraturen och antalet stiger i takt med att skolorna får allt svårare att hålla sina budgetar.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga skolministern:
Vad avser skolministern att vida för åtgärder för att öka skolornas möjlighet att köpa skollitteratur till eleverna?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1679 besvarad av
den 19 september
Svar på fråga 2000/01:1679 om skollitteratur till skoleleverna
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Margareta Cederfelt har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka skolornas möjligheter att köpa skollitteratur till eleverna.
Det är ett kommunalt ansvar att förse eleverna med läromedel både i grundskolan och gymnasieskolan. Finansieringen sker helt med kommunala medel och någon statlig granskning av läroböcker förekommer inte längre i Sverige. Valet av läromedel är en fråga för lärare och elever tillsammans. Varken skollagen eller kommunallagen innehåller några regler för sponsring av läromedel.
Ovanstående omständigheter hindrar inte att jag som skolminister tar avstånd från den typen av sponsring, som innebär att elever i skolan utsätts för helt ovidkommande reklam för t.ex. läskedrycker och godis i läroböcker i miljökunskap, ekonomi och historia. Det kan hävdas att det ingår i lärarens profession att kunna bedöma vilket undervisningsmaterial som kan användas i pedagogiskt syfte. Mot bakgrund av att Sverige i olika internationella sammanhang har verkat för att barn inte ska utsättas för reklam direkt riktad till dem är det dock olämpligt med sådana inslag i skolan.
Alla kommuner har ännu inte kommit upp ur den djupa ekonomiska svackan från förra decenniet. Kommunerna har dock ett stort ansvar för att anslagen till läromedelsinköp ligger på en sådan nivå att lärare och elever inte ska frestas att välja undervisningsmateriel bara för att det är kostnadsfritt. Föräldrar är i allmänhet mycket uppmärksamma på kommersiella inslag i skolans verksamhet och har all anledning att avkräva kommunen och skolan en förklaring om sådant förekommer.
Staten har gett kommunerna ökade statsbidrag under en rad år och den ekonomiska situationen har förbättrats i de flesta kommuner. Även om förutsättningarna varierar från kommun till kommun är jag övertygad om att detta leder till en förbättrad skolbudget på många håll.
I kommuner och skolor behövs mer kunskap om vad sponsring kan innebära. Konsumentverket arbetar just nu i samverkan med Statens skolverk fram en vägledning i dessa frågor avsedd för lärare, skolledare och kommuner. Liknande initiativ har redan tagits t.ex. i Danmark och Finland. Vägledningen är tänkt att vara ett verktyg för skolorna, när de diskuterar och tar ställning till erbjudanden om sponsring från näringslivet. När vägledningen är klar ska den läggas ut bl.a. på Skoldatanätet. Konsumentverket överväger dessutom att skärpa vägledningen och införa rättsligt bindande riktlinjer för näringslivet, när det gäller erbjudanden om sponsring.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.