Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

skolledarnas utbildning

Skriftlig fråga 2003/04:757 av Petersson, Helene (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-02-13
Anmäld
2004-02-13
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-02-25
Svar anmält
2004-03-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 februari

Fråga 2003/04:757

 av Helene Petersson (s) till utbildningsminister Thomas Östros om skolledarnas utbildning

Mer än var fjärde rektor saknar i dag skolledarutbildning. I gruppen skolledare vid fristående skolor är andelen utan utbildning ändå högre, 48 %.

I dag finns inget obligatoriskt utbildningskrav för rektorer men skollagen säger: "Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt."

Stat och kommun har ett gemensamt ansvar när det gäller att utbilda och kompetensutveckla rektorer och övriga skolledare i alla läroplansstyrda verksamheter. Den statliga skolledarutbildningen är en viktig del i en likvärdig skola och en viktig kunskap för skolledaren för att nå de krav och mål som krävs för att kunna leda och styra verksamheten i skolan. Antalet skolledare med skolledarutbildning måste öka både inom de kommunala och de fristående skolorna. Särskilt viktigt är det att andelen skolledare som genomgår den statliga skolledarutbildningen ökar vid de fristående skolorna eftersom de har en så hög andel utan utbildning.

Min fråga är :

Vad avser ministern att göra för att antalet skolledare med skolledarutbildning ska öka i friskolorna?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:757 besvarad av

den 25 februari

Svar på fråga 2003/04:757 om skolledarnas utbildning

Utbildningsminister Thomas Östros

Helene Petersson har frågat mig vad jag avser att göra för att antalet skolledare med skolledarutbildning ska öka i friskolorna.

Rektorernas arbetsuppgifter och breda arbetsfält liksom behov av utbildning har uppmärksammats och behandlats av regeringen i flera olika sammanhang, till exempel i samband med Statens skolverks kvalitetsgranskning av rektorsrollen som styrfunktion i en decentraliserad skolorganisation 1998 (Skolverkets rapport nr 160). Skolverkets granskningsrapport påtalade bland annat behovet av utbildning för skolledarna.

Expertgruppen kring skolledarfrågor (U 2000:A) uppmärksammade också i rapporten Lärande ledare @ Ledarskap för dagens och framtidens skola (Utbildningsdepartementets skriftserie, rapport 4, 2001) behovet av utbildning för skolledarna.

Utbildning i ledarskap för rektorer och andra inom skolan är ständigt aktuell och behöver följas upp och utvecklas. Regeringen förordnade i april 2003 en utredare med uppdrag att göra en kartläggning och utvärdering av skolans ledningsstruktur (dir. 2003:36). Syftet är att utredningens resultat ska kunna utgöra underlag för fortsatt diskussion och utveckling av skolans ledningsstruktur och rektors förutsättningar att fullgöra sitt breda uppdrag.

I direktiven till nämnda utredning erinras om att både Skolverkets granskningsrapport om rektorsrollen och expertgruppens rapport aktualiserar behovet av utbildning i ledarskap för rektorer. Utredaren ska därför göra en bedömning av behovet av ledarskapsutbildning för rektorer och andra skolledare, såväl i statlig och kommunal som i annan regi. Uppdraget ska redovisas till Utbildningsdepartementet senast den 30 juni 2004.

Staten erbjuder sedan flera år en befattningsutbildning för rektorer och skolledare i alla läroplansstyrda verksamheter, vilket även inkluderar fristående skolor. Myndigheten för skolutveckling har regeringens uppdrag att anordna denna utbildning. Ansvaret låg tidigare på Statens skolverk. Utbildningen omfattar minst 30 utbildningsdagar och genomförs under två-tre år. Utbildningen varvar teori och praktik och ska kunna tillgodoräknas för högskolestudier för den som önskar läsa vidare.

Kommuner och andra huvudmän får inte tveka att sända sina skolledare på denna utbildning, som är uppskattad av dem som genomgått den. Men det räcker inte med den statliga rektorsutbildningen, som rektorerna genomgår under en begränsad tid. Rektorsutbildningen måste föregås av rekryterings- och introduktionsinsatser och följas av kontinuerlig kompetensutveckling som huvudmännen ansvarar för. Det livslånga lärandet gäller i hög grad för personal som arbetar i en lärande organisation, dessutom en verksamhet med hög förändringsbenägenhet och förändringstakt. Att enbart knappt hälften av rektorerna för en viss skolform har genomgått skolledarutbildning är otillfredsställande.

I Sverige finns drygt 8 000 rektorer och andra skolledare. Antalet skolledare som genomgår den statliga rektorsutbildningen har ökat kraftigt. Ökade medel har anslagits till rektorsutbildningen, från 37,9 mnkr år 2000 till 53 mnkr år 2003 samt 50 mnkr för år 2004. Antalet utbildningsanordnare har ökat från sex till åtta.

Under år 2003 genomgår drygt 1 700 personer statlig rektorsutbildning, således en stor del av antalet skolledare. Antalet årsdeltagare har ökat från 1 463 år 2001 till 1 613 år 2002 och 1 717 under år 2003. Vi vet att det är en relativt stor omsättning på skolledare, vilket bidrar till att det finns en kö av rektorer som väntar på att genomgå utbildningen.

Myndigheten för skolutveckling fick i regleringsbrevet för år 2003 i uppdrag att ge sin syn på om och i så fall hur den statliga rektorsutbildningen kan utvecklas och bedrivas effektivare. Myndigheten har i maj 2003 inkommit med en delredovisning avseende ekonomiska och organisatoriska aspekter när det gäller hur rektorsutbildningen ska kunna bedrivas effektivare. Den slutliga redovisningen kommer att lämnas i slutet av februari 2004. Först därefter kommer eventuella behov av förändringar avseende den statliga rektorsutbildningen att övervägas, förändringar som kan avse både volym och organisation av rektorsutbildningen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.