Skolfartygens framtid
Skriftlig fråga 2006/07:1268 av Hjälmered, Lars (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-05-29
- Anmäld
- 2007-05-29
- Besvarad
- 2007-06-07
- Svar anmält
- 2007-06-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2006/07:1268 Skolfartygens framtid
av Lars Hjälmered (m)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
Varje år får flera tusen unga människor möjligheten att genom skolfartygens verksamhet lära sig sjövett och sjösäkerhet i en miljö präglad av social samvaro. Genom upplevelserna skapas för många ett livslångt intresse för hav och sjöfart och det är inte ovanligt att de unga människor som deltar i verksamheten också söker sig till bland annat sjöbefälsutbildningarna. Oavsett om de väljer att använda erfarenheterna i ett yrkesval eller som fritidsseglare bär de med sig stora kunskaper om sjövett och sjösäkerhet samt inte minst social kompetens.
Skolfartygen har således en stor roll i förmedlingen av kunskap och erfarenhet till en ny generation sjöfartsintresserade människor. Tyvärr är denna verksamhet nu hotad då det från Sjöfartsverket ställs högre krav på behörighet för att bemanna skolfartygen. De ökade kraven från Sjöfartsverket syftar visserligen till att öka säkerheten men riskerar att få motsatt effekt då den riskerar att slå ut skolfartygen som genom sitt arbete främjar just sjövett och sjösäkerhet. Med detta slår man också ut en viktig social verksamhet som är svår att finna motsvarighet till.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att skolfartygen kan fortsätta att driva sin verksamhet?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:1268 besvarad av Statsrådet Åsa Torstensson
Svar på fråga
2006/07:1268 Skolfartygens framtid
Statsrådet Åsa Torstensson
Lars Hjälmered har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att säkerställa att skolfartygen i fortsättningen kan driva sin verksamhet.
Tidigare beslutades bemanning på skolsegelfartygen genom att redaren eller intresseföreningarna inkom med förslag till besättning. På segelfartygen handlade det ofta om att ta med "passagerare" i form av elever. I vissa fall blev kraven alltför låga ur sjösäkerhetssynpunkt.
För att höja kompetensnivån och samtidigt göra det möjligt för de personer som är ideellt sysselsatta i skolsegelfartygen att bli behöriga skapades därför år 2005 en helt ny grupp av behörigheter. Dessa behörigheter kallas för "traditionsfartygsbehörigheter". De är både utbildningsmässigt och praktikkravsmässigt anpassade för våra traditionsfartyg när fartygen transporterar mer än tolv passagerare. I stället för en lång sjöpraktik bygger behörigheterna på en bra utbildning och en kvalitetssäkrad praktik på just traditionsfartyg. På så sätt har praktikkraven kunnat minskas avsevärt. Behörigheterna togs fram i samarbete med Sveriges Segelfartygsförening som i sin tur höll kontakt med de olika segelfartygsföreningarna. De svenska traditionsbehörigheterna har sin grund i ett memorandum, MOU-Wilhemshaven, där grunderna för kraven för erhållande av de olika behörigheterna slagits fast. Utöver Sverige har Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Holland, Storbritannien, Spanien och Norge skrivit under detta memorandum.
Jag delar Lars Hjälmereds åsikter om vikten av skolfartygens verksamhet. Frågan om sjösäkerheten är dock också på dessa fartyg central. När det gäller kraven för att erhålla behörigheter för traditionsfartyg anser jag att deras särart beaktats. Jag kan därför inte se att deras verksamhet skulle vara hotad och har i nuläget inte för avsikt att vidta några åtgärder i denna fråga, men följer den givetvis noga.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.