Skolans riktlinjer gällande hedersförtryck och könsstympning
Skriftlig fråga 2020/21:1675 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-05
- Överlämnad
- 2021-02-08
- Anmäld
- 2021-02-09
- Svarsdatum
- 2021-02-17
- Sista svarsdatum
- 2021-02-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
”Sitter i skolan och lyssnar på tjejjouren som bjudits in för att prata om hedersrelaterat våld och förtryck. Det knyter sig i magen på mig. Är min mamma barnmisshandlare? Hon och en vän till familjen könsstympade mig när jag var 4 år, kan hon bli straffad för det? Inte för att jag skulle göra en anmälan i dag men ibland vill jag det, särskilt när jag får mensen. Om någon bara kunde förstå hur ont det gör.
Skolsköterskan har sagt att det finns hjälp att få. En operation där man skär upp det som så noga syddes igen när jag var liten, så att blodet lättare kommer ut. Det skulle göra livet enklare, framförallt att jag skulle slippa den outhärdliga smärtan men det skulle också innebära risker som är mycket värre än smärta en gång per månad. Om det kom fram att jag skulle ha gjort det, skulle min familjs heder ifrågasättas. Jag tror ärligt talad att jag skulle kunna bli mördad för det.
Inte för att det skulle spela någon roll just nu ändå. Mitt liv tog slut när mamma och pappa berättade att en resa var bokad till sommarlovet – jag skulle giftas bort. ’Mitt problem’ skulle lösas snabbare än jag trodde eftersom jag visste att min framtida make, på bröllopsnatten, skulle skära upp mig där nere, som ett bevis för att jag sparats till honom. Hela släkten planerade glatt den stora händelsen, jag bävade inför den.” (NWT den 21 januari 2021)
Berättelser likt denna är en realitet för alltför många flickor och kvinnor i Sverige. Trots att det strider mot svensk lag förekommer i dag könsstympning, barnäktenskap, hedersrelaterat våld och förtryck. Könsstympning där kvinnor styrs med hot och våld ”i hederns namn” är i dag ett alltför vanligt fenomen och har inte med religion att göra. Det handlar om nedärvda kulturer för att kunna styra kvinnan och behålla hedern. Vi har ett ansvar att motverka detta med samhällets fulla kraft. Inga religiösa handlingar eller kulturer ska stå över svensk lag.
Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till utbildningsminister Anna Ekström:
Vilka åtgärder ämnar ministern vidta så att hela Sveriges skolhälsovård får tydliga och likartade riktlinjer om hur den kan upptäcka och agera om en elev är utsatt för hedersförtryck och/eller könsstympning?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1675 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2020/21:1675 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Skolans riktlinjer gällande hedersförtryck och könsstympning
Marléne Lund Kopparklint har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta så att hela Sveriges skolhälsovård får tydliga och likartade riktlinjer om hur den kan upptäcka och agera om en elev är utsatt för hedersförtryck och/eller könsstympning.
Jag reagerar starkt på det som framgår av berättelsen i den nyhetsartikel som Marléne Lund Kopparklints hänvisar till i sin fråga. Det ska inte finnas någon som helst plats för hedersrelaterat våld och förtryck i samhället. Att barn och unga riskerar att giftas bort eller könsstympas är helt oacceptabelt och ska inte kunna ske.
Att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck är en prioriterad fråga för regeringen. I den sakpolitiska överenskommelsen som slutits mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, framgår att skolans arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck ska öka. Regeringen har därför vidtagit ett flertal åtgärder under det senaste året. Ett förslag till en nationell plan för skolans arbete med trygghet och studiero bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 4 februari 2021 om nya läroplansskrivningar för grundskolan och motsvarande skolformer, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen för att stärka undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer (U2021/xxxxx). Läroplansförändringarna innebär ett tydligt ansvar för skolan att alla elever får kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck. Skolan ska också motverka, förebygga och bemöta hedersrelaterat våld och förtryck med kunskap och aktiva insatser. Regeringen har i regleringsbrevet för år 2021 gett Statens skolverk i uppdrag att stärka det systematiska arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Det ska göras genom kunskapshöjande insatser och stöd till olika personalgrupper inom förskolan och skolan. Skolverket får under 2021 använda 11 miljoner kronor för uppdragets genomförande.
Under den förra mandatperioden fattade regeringen beslut om en sektorsövergripande nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor inklusive hedersrelaterat våld och förtryck 2017–2026 med tillhörande åtgärdsprogram för perioden 2017–2020. De insatser som finns med i åtgärdsprogrammet omfattar även arbetet mot könsstympning. För att särskilt sätta fokus på just det problemet fattade regeringen 2018 även beslut om en särskild handlingsplan mot könsstympning av flickor och kvinnor. I regeringens handlingsplan mot könsstympning av flickor och kvinnor beskrivs uppdrag till myndigheter inom följande målområden: Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete, förbättrad upptäckt och starkare skydd, effektivare brottsbekämpning samt förbättrad kunskap och metodutveckling. Jämställdhetsmyndigheten fick inom ramen för handlingsplanen i uppdrag att inventera och sprida effektiva metoder för attitydförändring och informationsspridning om könsstympning av flickor och kvinnor, med fokus på det civila samhället. Jämställdhetsmyndigheten skulle vidare inventera och sprida hur fritidsverksamheter och öppna ungdomsverksamheter kan förebygga och motverka könsstympning av flickor och kvinnor. Uppdraget redovisades i december 2020 och myndigheten har fått ett fortsatt uppdrag med samma inriktning (A2020/02655). Socialstyrelsen har flera uppdrag inom området, bland annat ska de vidta åtgärder för att socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt elevhälsan ska ha tillgång till kunskapsstöd för att systematiskt arbeta förebyggande mot våld, inklusive könsstympning. Socialstyrelsen ska vidare inventera vilken vård som erbjuds flickor och kvinnor som har utsatts för könsstympning och lämna förslag på hur vården kan förbättras och bli mer jämlik över landet.
Elevhälsan och skolans arbete med orosanmälningar till socialnämnden är ett viktigt område. Samverkan med andra myndigheter och aktörer har också en central betydelse. Skolverket och Socialstyrelsen har därför fått uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga (U2017/01236, ändrat och förlängt genom U/2020/00363). Inom ramen för uppdraget ska särskilda insatser riktas mot dels riskgrupper bland barn och unga i socialt utsatta områden, dels barn och unga som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck.
Utöver dessa uppdrag har Länsstyrelsen i Östergötlands län sedan länge ett nationellt uppdrag att bidra till att stärka statliga och kommunala verksamheters förmåga att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap samt könsstympning av kvinnor och flickor.
Av den sakpolitiska överenskommelsen framgår att myndigheternas möjligheter att ingripa vid misstanke om att personer förs ur landet för att t.ex. könsstympas ska stärkas. Regeringen har genom propositionen Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (prop. 2019/20:131) sett till att straffen för hedersrelaterade brott skärpts. Brott där motivet varit att bevara eller återupprätta heder är från och med den 1 juli 2020 en försvårande omständighet vid bedömning av straffvärdet. Dessutom är det straffbart att förmå eller tillåta ett barn att ingå äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelser och ett utreseförbud har införts för att skydda barn från att föras utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller att könsstympas.
För den feministiska regeringen är det oacceptabelt att flickor och kvinnor riskerar att utsättas för könsstympning och jag följer noggrant arbetet med att förebygga och bekämpa detta i enlighet med de initiativ som regeringen har tagit i frågan.
Stockholm den 17 februari 2021
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.