Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

skolans attitydskapande uppgift

Skriftlig fråga 2002/03:964 av Johansson, Jörgen (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-05-19
Anmäld
2003-05-20
Besvarad
2003-05-28
Svar anmält
2003-05-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 maj

Fråga 2002/03:964

 av Jörgen Johansson (c) till utbildningsminister Thomas Östros om skolans attitydskapande uppgift

Antalet 7@14-åringar som misstänks för misshandel har mer än tiodubblats mellan 1981 och 1997. Detta måste ses som en larmklocka och åtgärder sättas in så att eleverna dels lär sig skilja mellan "mitt och ditt", dels lär sig ta ansvar för varandra och respektera varandras åsikter och olikheter.

Samhället förändras i allt snabbare takt. Stabiliteten såväl i familjen, skolan som i samhället i övrigt påverkar givetvis den uppväxande generationen. Detta kombinerat med minskade resurser i skolan som ger utrymme för mer bråk och mobbning bidrar förmodligen också till den negativa utvecklingen.

Dagens barn och ungdomar utsätts dessutom för en exponering av våld och övergrepp via TV och Internet på ett sätt som aldrig tidigare skett. Det är alltså en ny situation som förmodligen radikalt kommer att påverka våra ungdomars attityder, värderingar och därmed synen på medmänniskorna. Tyvärr upplever jag skolans värld som tämligen ovetande om riskerna i den utsatta miljö som våra barn och ungdomar i dag lever i.

Min fråga till statsrådet är:

Vad avser statsrådet att göra för att skolan ska ta ett större ansvar i dessa frågor i syfte att skapa ett mjukare samhälle?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:964 besvarad av

den 28 maj

Svar på fråga 2002/03:964 om skolans attitydskapande uppgift

Utbildningsminister Thomas Östros

Jörgen Johansson har frågat vad jag avser att göra för att skolan ska ta ett större ansvar för problem med misshandel och barns och ungas exponering av våld, i syfte att skapa ett mjukare samhälle.

Det är oacceptabelt att barn blir utsatta för våld och kränkande handlingar både i skolan och utanför. Alla barn har rätt att känna sig trygga. Skolan är en del av samhället och speglar de företeelser och värderingar som finns där. Skolan kan bidra till att ge barn och unga kunskaper om olika företeelser och förmedla de värderingar som vårt samhälle vilar på men skolan kan aldrig ensam lösa de problem som finns.

Demokratiuppdraget är tillsammans med kunskapsuppdraget grunden för all verksamhet i skolan. Skolan ska ge alla kunskap, förståelse, insikt och respekt för allas lika värde och vikten av ett demokratiskt förhållningssätt. Skolans demokratiska uppdrag är tredelat; dels innebär det att undervisa och ge kunskaper om demokrati, dels ska skolan fungera demokratiskt och själv praktisera ett demokratiskt synsätt och dels ska skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar.

Under de senaste åren har Utbildningsdepartementet tagit initiativ till en rad insatser för att stärka och stödja skolornas arbete med detta uppdrag. Bland annat har man i skollagen stärkt skyldigheten att förebygga och motverka mobbning , ett värdegrundsprojekt har genomförts, två värdegrundscentrum har inrättats, Tillsammansprojektet mot mobbning har nyligen avslutats, en förnyad lärarutbildning har sjösatts där de blivande lärarnas utbildning i dessa frågor betonas och Myndigheten för skolutveckling tar nu på regeringens uppdrag fram kunskap om vilka handlingsprogram mot kränkande behandling som är bevisat effektiva. Myndigheten ska därefter utarbeta referensmaterial och allmänna råd för att stödja utvecklingen av skolornas arbete.

Barns och ungdomars exponering för våld i TV, Internet och datorspel har uppmärksammats på olika sätt inom regeringen. När kursplanerna för grundskolan reviderades till hösten 2000 lyftes skolans ansvar att ge eleverna fördjupande kunskaper om film och medier fram. Utbildningsdepartementet har inom ramen för satsningen på Kultur i skolan gett Svenska Filminstitutet 2 miljoner kronor till ett projekt för att utveckla arbetet och öka kunskapen om film och medier i skolan.

Från och med den 1 mars 2003 har Myndigheten för skolutveckling det sammanhållande och nationella ansvaret för fortsatta insatser och utveckling av användningen av IT i skolan. Under Skoldatanätets avdelning om etik finns till exempel funktionen "Kolla källan" som syftar till att stödja lärares och elevers IT-användning med fokus på källkritisk granskning och ett etiskt användande av olika medier. Myndigheten för skolutveckling har en viktig uppgift i det arbete som nu pågår och kommer även fortsättningsvis både på egen hand och tillsammans med olika organisationer, bland annat ECPAT, stödja skolornas arbete med säkrare Internetanvändning för barn och ungdomar.

Den statliga kommittén Våldsskildringsrådet har bland annat till uppgift att samordna verksamhet mot skadliga våldsskildringar i rörliga bilder, stödja organisationer som engagerar sig i frågorna och verka för ökad mediekunskap i skolan. Rådet har gett ut flera skrifter som i stor utsträckning används i skolor till exempel Piteåmodellen om mediekunskap och Popcorn, om ungas tankar om film och filmvåld. Rådet deltar nu i projektet SAFT (Safety and Awareness for Tweens), ett informations- och utbildningsprojekt för en säkrare användning av Internet bland barn och unga.

I ett alltmer heterogent samhälle ökar skolans ansvar att förmedla och levandegöra de värderingar som är viktiga för vårt samhälle. Detta är också ett område som tydligt betonats av mig under de senaste åren. Arbetet med värdegrunden och mot alla former av kränkande behandling ska ges fortsatt prioritet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.