Skola som inte rättar fel

Skriftlig fråga 2020/21:1162 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-12-29
Överlämnad
2020-12-30
Anmäld
2021-01-04
Svarsdatum
2021-01-13
Sista svarsdatum
2021-01-13
Besvarad
2021-01-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

Det hade nog inte varit så många som lyft ögonbrynen efter att ha läst Göteborgs-Posten om det var den 1 april, men nu var det inte det utan den 23 december. En skola i Göteborg har nämligen slutat rätta elevernas fel på prov av den enkla anledningen att man inte ville att de skulle ”tappa sugen”.

Det huvudlösa beslutet är ingenting som skolan har gått ut med, utan det var av en slump som en förälder upptäckte att 95 procent av matteboken varit ofärdig eller fel. Läraren i fråga hade inte skrivit något utöver kommentaren ”bra” på tre sidor. Efter att man konfronterat läraren påstod vederbörande att alla lärare på den berörda skolan numera arbetar så och att rektorn sanktionerat förfarandet. Rektorn, som i sin tur bekräftat detta, menade vidare att det var en pedagogisk metod i syfte att inte förstöra glädjen i undervisningen och att det i många fall inte fanns ett tydligt rätt eller fel svar i undervisningen. Det viktiga enligt rektorn var att läraren hade koll på elevens kunskapsnivå (snarare än att rätta fel).

Den forna ordning och kunskap som präglade den svenska skolan har ersatts med stök och okunskap. Från att Sverige har haft en internationellt erkänt högkvalitativ skola har resultaten under en längre tid rasat, och det är inte mycket i den svenska skolan som vi kan vara stolta över längre. Tvärtom är det en pinsam utveckling, och det är inte konstigt om vi som är föräldrar oroas över hur det, mot bakgrund av den oerhört dystra verklighet som finns i dag, kommer att se ut framöver. Vidare kan man med rätta fråga sig om det över huvud taget finns några krav för att bli rektor över en svensk skola i dag.

Vi är många som förfasats över motståndet mot såväl läxor som ordningsomdömen och betyg, som under många år varit utbrett i Sverige. Att flummet skulle nå den här nivån var vi dock inte beredda på.

Utbildningsminister Anna Ekström önskas därför svara på följande fråga:

 

Kan vi förvänta oss att ministern agerar för att motverka att det agerande från lärare och rektorer vi sett exempel på i den berörda skolan inte fortsätter eller på annat sätt säkerställa att alla svenska elever ska få sina uppgifter rättade?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1162 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Svar på fråga 2020/21:1146 av Björn Söder (SD)
Bristande skolutbildning och fråga 2020/21:1162 av Markus Wiechel (SD) Skola som inte rättar fel

Björn Söder har, mot bakgrund av uppgifter i Göteborgs-Posten den 22 december 2020 om att en elev i årskurs 1 inte fick sina fel i matematikboken rättade, frågat mig om jag anser att det ska få gå till så här och om inte, vilka åtgärder som jag tänker vidta. Även Markus Wiechel har frågat om det kan förväntas att jag agerar för att motverka att det agerande från lärare och rektorer vi sett exempel på i den berörda skolan inte fortsätter eller på annat sätt säkerställa att alla svenska elever ska få sina uppgifter rättade.

Som statsråd kan jag inte uttala mig om enskilda fall. Generellt vill jag understryka att det är viktigt att skolan fokuserar på kunskap och bildning. Därför har regeringen bland annat beslutat om reviderade kurs- och ämnesplaner där faktakunskap och grundläggande kunskaper betonas mer, inte minst för de yngre eleverna.

Det är också viktigt att elever och föräldrar får information om elevens studieresultat och utvecklingsbehov. Jag kan konstatera att det bland annat framgår av läroplanen för grundskolan att läraren med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande ska informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov. I lärarens arbete ingår också att utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn.

Jag vill vidare poängtera vikten av att alla elever ska få det stöd som de behöver för sin kunskapsutveckling och att det är av största vikt att sådana insatser görs tidigt. Därför infördes den 1 juli 2019 en garanti för tidiga stödinsatser i skollagen (2010:800) enligt regeringens förslag i propositionen Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser (prop. 2017/18:195). Det innebär att elever i förskoleklassen och lågstadiet som är i behov av stöd för att nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk och matematik ska få extra anpassningar eller särskilt stöd så tidigt som möjligt och att stödet utformas efter varje elevs behov. För att följa kunskapsutvecklingen och identifiera eventuella behov av stöd har det införts obligatoriska kartläggningsmaterial i förskoleklassen och bedömningsstöd i årskurs 1 som ska användas för att tidigt följa upp elevens kunskaper. I årskurs 3, 6 och 9 ska obligatoriska nationella prov användas.

I arbetet med att förbättra det tidiga stödet har regeringen vidare satsat stort på att utbilda och anställa fler speciallärare och specialpedagoger. Det är viktigt för att elever i behov av stöd för att nå kunskapskraven ska kunna få rätt stöd. Dessutom har regeringen satsat på att höja den specialpedagogiska kompetensen generellt i skolan genom kompetensutvecklingsinsatsen Specialpedagogik för lärande. Genom denna satsning får fler förskollärare och lärare ökade kunskaper om specialpedagogiska förhållningssätt och hur undervisningen kan utvecklas så att fler barn och elever når målen i utbildningen.

Stockholm den 11 januari 2021

Anna Ekström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.