Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

skogsbrandsflyget

Skriftlig fråga 2002/03:221 av Johansson, Kenneth (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-12-02
Anmäld
2002-12-03
Besvarad
2002-12-11
Svar anmält
2002-12-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 december

Fråga 2002/03:221

 av Kenneth Johansson (c) till försvarsminister Leni Björklund om skogsbrandsflyget

Många människor vistas runtom i våra marker. Friluftslivet och naturen är viktiga av många skäl och allemansrätten ska vi vara rädd om. Samtidigt innebär det en stor risk att det uppstår bränder när folk är oaktsamma. Enligt uppgift uppstår ca 48 % av skogsbränderna på detta sätt.

Skogsbrandsflyget är viktigt, för att kunna ha en bra bevakning och skydda skog och natur. Larmas räddningstjänsten i sent läge blir naturligtvis räddningsinsatsen mer omfattande. Med ett tidigt larm och vägvisning till brandplatsen kan arbetsinsatsen minskas och skadorna begränsas.

Reaktionerna över Räddningsverkets beslut att lägga ned skogsbrandsbevakningen har väckt mångas reaktioner och protester. Räddningsverkets "besparing", som angetts till 3 till 7 miljoner kronor, blir sannolikt en samhällsekonomisk kostnad. I Dalarna kostade till exempel brandflyget ca 560 000 kr år 2002. Detta måste, i sitt sammanhang, ses som marginella belopp. Räddningsverket går ju in och hjälper kommuner om kostnaderna blir för höga. Då måste det väl vara bättre att lägga pengarna på förebyggande insatser i stället, som på brandflyget!

Mot bakgrund av detta vill jag fråga försvarsministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att skogsbrandsflyget ska kunna fortsätta med sin viktiga uppgift.

Svar på skriftlig fråga 2002/03:221 besvarad av

den 11 december

Svar på fråga 2002/03:221 om skogsbrandflyget

Försvarsminister Leni Björklund

Kenneth Johansson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att skogsbrandflyget ska kunna fortsätta.

Räddningsverket har inte haft något särskilt uppdrag från regeringen att ansvara för skogsbrandflyget. Myndigheten har emellertid fram till i år från sitt förvaltningsanslag valt att lämna bidrag till verksamheten ekonomiskt och med viss utrustning, utbildning och information. Bidraget har varierat beroende på väderförhållandena under sommarmånaderna och uppgått till mellan 3@8 miljoner kronor årligen.

Räddningsverket kommer från och med 2003 att få utökade uppgifter inom befintlig anslagsram. Räddningsverket har som en konsekvens därav beslutat om kraftiga prioriteringar och omfördelningar. Skogsbrandbevakningen är ett av de områden som blivit föremål för förändring eftersom myndighetens anslag i första hand måste gå till uppgifter som det finns ett uttalat uppdrag för Räddningsverket att utföra.

Räddningsverket har efter hörande av berörda intressenter under hösten 2002 beslutat att det bidrag som Räddningsverket lämnar till skogsbrandbevakning med flyg kommer att upphöra från och med 2003. Detta har man i god tid förvarnat berörda intressenter om så att de som har ansvar själva ska kunna besluta om eventuellt bidrag till fortsatt skogsbrandbevakning.

Räddningstjänst och brandförebyggande verksamhet är när det gäller till exempel skogsbrand en kommunal angelägenhet enligt räddningstjänstlagen (1986:1102). Formellt sett är det ägare eller innehavare som har ansvar för sin egendom för att till exempel förhindra bränder eller andra skador. Redan i nuvarande räddningstjänstlagstiftning påtalas detta. Principen understryks än tydligare i förslaget till reformerad räddningstjänstlagstiftning som för närvarande bereds av regeringen.

Ett antal länsstyrelser har vänt sig till regeringen under hösten 2002 med begäran om att ansvarsförhållandena vad gäller skogsbrandbevakning bör ändras så att staten får ansvaret och ska finansiera verksamheten.

Jag avser inte att verka för att skogsbrandbevakning med flyg ska bli ett statligt ansvar.

Att Räddningsverket beslutat upphöra med bidrag behöver inte medföra att skogsbrandbevakningen upphör. Det bör enligt min mening ankomma på skogsägare och andra intressenter att besluta om olycks- och skadeförebyggande åtgärder. Därvid kan Räddningsverket ha en viktig roll genom att informera berörda om erfarenheterna och bidra med sitt kunnande.

Jag vill i sammanhanget även informera om det arbete som pågår inom EU. Det finns en EU-förordning som bland annat handlar om skogsbränder. Här finns viss möjlighet till medfinansiering från EU för brandövervakning om det bedöms finnas en hög risk för skogsbrand. Förordningen är för närvarande under omförhandling inom EU och beslut kommer sannolikt att fattas under våren 2003. Förmodligen kommer möjligheten till medfinansiering från EU för skogsbrandbevakning att finnas kvar. En ansökan från svensk part om anslutning till EU-programmet måste i så fall först handläggas av Regeringskansliet eller någon myndighet som pekats ut.

Fredagen den 6 december 2002 svarade jag på en interpellation av Krister Örnfjäder (s) om samma ämne. Eftersom egentligen ingenting nytt har tillkommit sedan i fredags så är mitt svar till Kenneth Johansson i princip samma som jag lämnade då.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.