Skillnader mellan universitet i basanslag till forskning
Skriftlig fråga 2020/21:262 av Jörgen Berglund (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-10-21
- Överlämnad
- 2020-10-22
- Anmäld
- 2020-10-23
- Svarsdatum
- 2020-10-28
- Sista svarsdatum
- 2020-10-28
- Besvarad
- 2020-10-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Mittuniversitetet (MIUN) i Sundsvall och Östersund brukar tillsammans med Örebro universitet, Karlstad universitet, Malmö universitet och Linnéuniversitet kallas ”nya” universitet. MIUN, precis som alla övriga universitet, fyller flera viktiga funktioner i samhället där grundutbildning av studenter och forskning är det två mest uppenbara. Regional utveckling, kompetensförsörjning och stärkt konkurrenskraft är några andra.
MIUN och de andra nya universiteten har bidragit starkt till Sveriges tillväxt de senaste 20 åren, och kraven och förväntningarna på att de ska fortsätta leverera är växande. Men förutsättningarna skiljer sig åt vad gäller forskningsmedel, och det skiljer stort när det gäller de så kallade basanslagen till forskning mellan de nya och de gamla universiteten. De gamla universiteten får tre gånger så mycket i forskningsanslag per student som de nya, och Karolinska institutet får tio gånger så mycket.
Det finns naturligtvis sakliga skäl för att det inte ska vara lika eftersom forskning generellt i till exempel klinisk bakteriologi är mera kostsam än i statsvetenskap. Men om tillväxten i hela Sverige ska få goda förutsättningar vore det rimligt att också basanslagen till forskningen fördelades annorlunda.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:
Tycker statsrådet att fördelningen av basanslag till forskning mellan universiteten är optimal och om inte, vad ämnar statsrådet är göra för att rätta till skillnaderna?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:262 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Svar på fråga 2020/21:262 av Jörgen Berglund (M)
Skillnader mellan universitet i basanslag till forskning
Jörgen Berglund har frågat mig om jag tycker att fördelningen av basanslag till forskning mellan universiteten är optimal och om inte, vad jag ämnar göra för att rätta till skillnaderna.
Sverige är en ledande forskningsnation med en lång tradition av investeringar i forskning och utveckling som skapar välfärd, jobb och tillväxt. För att befästa Sveriges position föreslår regeringen fortsatta satsningar för att uppnå stärkt kvalitet inom svensk forskning.
De direkta anslagen till statliga universitet och högskolor för forskning och utbildning på forskarnivå ger förutsättningar för lärosätena att göra strategiska forskningsprioriteringar och ta ansvar för hög kvalitet i forskningen. Forskningsanslagen är också nödvändiga för hög kvalitet inom utbildning, då möjligheterna att bedriva forskning vid alla statliga lärosäten ökar och därmed även förutsättningarna för forskningsanknytning i utbildningarna.
Fördelningen av forskningsanslagen syftar till att premiera forskning av hög kvalitet i hela landet. Det bedrivs också forskning av hög kvalitet vid alla lärosäten. De skillnader som finns beror bland annat på lärosätenas ålder och vilken inriktning de valt. När ökade forskningsmedel fördelas har en utgångspunkt för regeringen varit att alla lärosäten ska få möjlighet att utveckla sin forskning. Ett exempel är den basresurs som garanterar alla lärosäten en lägsta nivå av forskningsmedel. Basresursen höjdes senast 2018. De satsningar och den fördelning som gjorts har stärkt forskningen vid de så kallade nya universiteten.
I spåren av pandemin finns det en risk att det sker en minskning av privat extern finansiering till forskningsprojekt och forskningsmiljöer. I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen en kraftig nivåhöjning till forskning och innovation. En del av denna satsning är en förstärkning av basanslagen. För att Sverige inte ska tappa innovativ forskning och för att landets universitet och högskolor ska kunna tillvarata kompetens föreslås en särskild förstärkning av basanslagen redan 2021 på 500 miljoner kronor. Vidare föreslår regeringen en permanent ökning av universitets och högskolors basanslag med 720 miljoner kronor för 2021, och en beräknad nivåhöjning till 900 miljoner kronor för 2024.
I budgetpropositionen för 2021 anger regeringen att den som ett led i att stärka Sverige som ledande kunskapsnation avser att under hösten 2020 presentera en samlad proposition för att peka ut den forskningspolitiska inriktningen, vilken även berör frågor om högre utbildning och innovation. Forskning och innovation är lika viktigt för att återstarta ekonomin som för att långsiktigt bygga kompetens, konkurrenskraft och välfärd. I propositionen kommer satsningarna och inriktningen för politiken att presenteras närmare.
Stockholm den 28 oktober 2020
Matilda Ernkrans
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.