Skenande drivmedelspriser
Skriftlig fråga 2021/22:1024 av Kjell Jansson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-02-04
- Överlämnad
- 2022-02-08
- Anmäld
- 2022-02-15
- Svarsdatum
- 2022-02-16
- Sista svarsdatum
- 2022-02-16
- Besvarad
- 2022-02-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Mikael Damberg (S)
Regeringen har de senaste sju åren höjt skatten på bensin och diesel varje år. Vid månadsskiftet januari/februari höjdes priserna återigen vid pump till rekordhöga 21,52 kronor per liter. Det innebär att en full tank med diesel nu är 126 kronor dyrare jämfört med i december. En stor skillnad i plånboken.
Detta slår mycket hårt mot människor som bor utanför storstäderna och som är beroende av bilen för att ta sig till jobb, skola och aktiviteter. Helt enkelt för att kunna leva. Likaså är det ett hårt slag mot inte minst transportsektorn och lantbruket som får betydligt mindre marginaler i ett redan pressat läge.
Kostnaden för klimatomställningen måste fördelas mer rimligt och rättvist.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Mikael Damberg:
Hur mycket skiljer sig den faktiska intäkten från energiskatten och momsen på bensin och diesel jämfört med den beräknade under de senaste månaderna, och tänker ministern ta några initiativ med anledning av detta?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1024 besvarad av Finansminister Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2021/22:1023 och 2021/22:1024 av Kjell Jansson (M)
Skenande elpriser och skenande drivmedelspriser
Kjell Jansson har frågat mig hur skatteintäkterna från energiskatt och moms från el och drivmedel har utvecklats de senaste månaderna jämfört med tidigare beräknat. Kjell Jansson har även frågat om regeringen avser att agera utifrån denna utveckling.
Som Kjell Jansson konstaterar har priserna på bensin och diesel stigit under hösten och vintern. Det finns flera orsaker till detta, bland annat har råoljepriset stigit på senare tid, mycket beroende av att efterfrågan på drivmedel ökat i takt med den stigande ekonomiska aktiviteten. Det är värt att notera att ingen del av prisuppgången under andra halvåret 2021 beror på höjda drivmedelsskatter. Energiskatter utgår med en viss nivå per förbrukad enhet bränsle och intäkterna följer därför inte direkt av eventuella prisuppgångar för den vara som beskattas.
De höga elpriser vi sett på senare tid har även de uppstått till följd av flera faktorer, framför allt de mycket höga energipriserna på kontinenten. Kontinentaleuropas energipriser har ökat kraftigt sedan Ryssland begränsat sina leveranser av naturgas. Prisökningarna spiller över på Sverige eftersom vi är del av EU:s inre marknad.
Vad gäller Kjell Janssons fråga om de senaste månadernas utveckling är det för tidigt att uttala sig om utfallet på statens budget, regeringen återkommer i vårpropositionen med en bild av de förväntade skatteintäkterna under 2022. Frågan hur skatteintäkterna har utvecklats i förhållande till finansdepartementets prognos är därför för tidigt ställd. Värt att notera är också att skatteintäkternas utveckling också beror på människors beteendemönster. Att skatteintäkterna skulle ha ökat för staten till följd av de höga energipriserna bygger på ett antagande om att människor inte väljer bort annan konsumtion. Regeringen fortsätter givetvis att bevaka utvecklingen både vad gäller prisernas och energiskattens utveckling.
Regeringen arbetar aktivt med många aspekter av den svenska energiförsörjningen. Ett flertal åtgärder har presenterats, både i form av tillfälliga stöd för att bemöta de starka prisökningarna, men också åtgärder för att skapa långsiktiga förutsättningar både för stabila priser och en stärkt energiförsörjning.
Regeringens har i sitt förslag till extra ändringsbudget avsatt mer än 7 miljarder kronor till en elpriskompensation för hushåll med hög elförbrukning.
Den 3 februari fattade regeringen beslut om en nationell strategi för elektrifiering och tar genom denna elektrifieringsstrategi ett helhetsgrepp om förutsättningarna i energisektorn.
Vidare vidtar regeringen ett flertal åtgärder för att svenska företag ska kunna ha rimliga elpriser och så goda förutsättningar som möjligt att verka på en konkurrensutsatt marknad. Bland annat ökar investeringarna i transmissionsnätet och årstakten i den utbyggnad som Svenska kraftnät planerar att genomföra under den kommande tjugoårsperioden är den högsta på 40 år. Regeringen har även lagt fram förslag för att korta ledtiderna och göra det lättare att bygga ut det svenska elnätet.
Utöver det har regeringen gett Svenska kraftnät i uppdrag att tätare och mer detaljerat dela information om hur handelskapaciteten i närtid kan ökas mellan elområden, samt att bygga ut transmissionsnätet till havs för att underlätta för investeringar i havsbaserad energiproduktion.
Stockholm den 16 februari 2022
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.