skatten på råtallolja

Skriftlig fråga 1999/2000:839 av de Pourbaix-Lundin, Marietta (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-04-17
Anmäld
2000-04-25
Besvarad
2000-04-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 april

Fråga 1999/2000:839

av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till finansminister Bosse Ringholm om skatten på råtallolja

Skatt på tallolja infördes den 1 januari 1999. Motivet sades vara att garantera den kemiska industrin tillgång på "billig" råtallolja och underförstått rädda Arizona Chemicals anläggning i Sandarne från nedläggning.

Det hävdades att talloljan eldades i stället för att utnyttjas som råvara i Sandarne. Detta är fel. I praktiken är det svensk massaindustri som får betala för regeringens regionalpolitiska ambitioner. Förutom att skatt tas ut på sådan tallolja som inte har någon alternativ användning innebär skatten att priset på tallolja pressats.

Avser finansministern vidta sådana åtgärder att skatten på tallolja tas bort och att svensk massaindustri i detta avseende inte missgynnas jämfört med konkurrenterna på världsmarknaden?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:839 besvarad av

den 26 april

Svar på fråga 1999/2000:839 om skatten på råtallolja

Finansminister Bosse Ringholm

Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat mig om jag avser vidta sådana åtgärder att skatten på råtallolja tas bort och att svensk massaindustri i detta avseende inte missgynnas jämfört med konkurrenterna på världsmarknaden.

Genom beslut av riksdagen infördes den 1 januari 1999 energiskatt på råtallolja, som används för uppvärmning. Råtallolja är en biprodukt vid framställningen av pappersmassa. Den kan användas som råvara vid framställning av bl.a. färg och lim. Råtalloljan kan emellertid också användas som bränsle och ersätter då främst fossil eldningsolja. Just det förhållandet att råtalloljan kan användas både som råvara och bränsle har betydelse för prisbildningen på råtallolja.

Tillgången på råtallolja är begränsad. I den situation som rådde före den 1 januari 1999 kunde det för massaindustrin vara fördelaktigt att sälja råtallolja till förädlingsindustrin, kraft- eller värmeverken och sedan köpa eldningsolja för att täcka det egna behovet. En förutsättning för detta var givetvis att det pris som erhölls för råtalloljan översteg kostnaden för eldningsolja. Beskattningen av den fossila eldningsoljan drev således indirekt upp priset på råtallolja.

För den kemiska förädlingsindustrin, som använder tallolja som råvara, är tillgången på råtallolja av största betydelse. En följd av det tidigare uppdrivna priset på råtallolja var att svenska vidareförädlare belastades med en högre kostnad för sina råvaruinköp än konkurrenterna på världsmarknaden.

Det är viktigt att energi- och koldioxidbeskattningen har en utformning som ger goda förutsättningar för den svenska industrin att kunna konkurrera internationellt och som säkrar lönsamheten för investeringar i varuproduktion i Sverige. För att motverka att energibeskattningen indirekt belastade den kemiska industrins inköp av råtallolja som råvara beslutade riksdagen att införa en skatt på råtallolja, som används för uppvärmning.

Skatten på råtallolja har nu funnits i drygt ett år. Detta är fortfarande för kort tid för att en fullständig utvärdering av skatten ska kunna göras. Svaret på Marietta de Pourbaix-Lundins fråga blir därför att regeringen för närvarande inte har för avsikt att lägga fram förslag om att avskaffa energiskatten på råtallolja som eldas.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.