Skatten på kläder och skor
Skriftlig fråga 2020/21:435 av Tobias Andersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-12
- Överlämnad
- 2020-11-12
- Anmäld
- 2020-11-13
- Svarsdatum
- 2020-11-25
- Sista svarsdatum
- 2020-11-25
- Besvarad
- 2020-11-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Antalet personer som diagnostiserats med covid-19 stiger återigen, och allt tyder på att Sverige går från ett något bättre läge till det sämre. I takt med ökad smittspridning skärper också Folkhälsomyndigheten sina råd till allmänhet och län. Bland annat rekommenderas att allmänheten skall undvika köpcentrum.
Detta är naturligtvis något som drabbar handeln som redan var i ett pressat läge innan de nya råden kom. Stilindex från Svensk Handel visar att den totala försäljningen av kläder i fysiska butiker och deras e-handel, mätt på jämförbara enheter och i löpande priser, minskade med 13,0 procent i oktober jämfört med samma månad förra året. Skoförsäljningen minskade med 19,5 procent under månaden.
Det sista den här branschen behöver är en ny straffskatt på de varor de säljer. Men det är precis vad regeringen nu förbereder. Utredningen Skatt på modet – för att få bort skadliga kemikalier (SOU 2020:20) och dess remissvar bereds nu på Regeringskansliet. Siktet är inställt på att införa skatten 2022.
Jag har full förståelse för att utredningens förslag bereds, men samtidigt kan det konstateras att det är en hårt ansatt bransch. Många näringsidkare har, med nöd och näppe, lyckas hålla huvudet över vattnet under pandemin, bara för att nu aktivt tryckas under vattenytan av finansministern och regeringen.
Regeringen har redan, givet sin formulering i budgetpropositionen, bundit sig till att implementera skatten oavsett dess konsekvenser. Varför? Kan inte regeringen vara storsint nog att inse att det är ett dåligt förslag och ändra sig? Konsumenterna och den berörda näringen förtjänar att få veta.
Mot bakgrund av detta vill jag rikta följande fråga till finansminister Magdalena Andersson:
Avser ministern att implementera skatten oavsett konsekvenserna, och om så är fallet hur ämnar ministern kompensera berörda delar av näringslivet?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:435 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Svar på fråga 2020/21:435 av Tobias Andersson (SD)
Skatten på kläder och skor
Tobias Andersson har frågat mig om jag avser att implementera skatten på kemikalier i kläder och skor oavsett konsekvenserna och, om så är fallet, hur jag ämnar kompensera berörda delar av näringslivet.
Enligt januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, ska en kraftfull grön skatteväxling genomföras med höjda miljöskatter som växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande. Enligt januariavtalet ska även en skatt på farliga kemikalier i kläder och skor införas. I budgetpropositionen för 2021 anges att regeringen avser att föreslå att en skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor införs 2022 och att skatteintäkterna därför bedöms öka med ca 1 miljard kronor.
Regeringen gav en särskild utredare i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur en skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor kunde utformas. Syftet med skatten skulle vara att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från kläder och skor på ett kostnadseffektivt sätt. Som jag tidigare har sagt bereds remissvaren när det gäller betänkandet Skatt på modet – för att få bort skadliga kemikalier (SOU 2020:20) för närvarande i Regeringskansliet.
Spridningen av sjukdomen covid-19 har påverkat svenska företag drastiskt. Detta gäller inte minst de företag som drabbats hårt av de restriktioner som beslutas för att minska smittspridningen. Sedan utbrottet har regeringen, Centerpartiet och Liberalerna presenterat historiskt stora åtgärder för att bl.a. begränsa smittspridningen och för att lindra effekterna för jobb och företag. Åtgärderna spänner brett och omfattar en rad områden. Regeringen följer utvecklingen noga och är beredd att fatta de beslut som krävs för att motverka krisens negativa effekter på företag, privatpersoner och samhälle.
Stockholm den 25 november 2020
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.