Till innehåll på sidan

Skattebetalarnas kostnader i samband med friskolors konkurser

Skriftlig fråga 2012/13:693 av Amin, Jabar (MP)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-08-08
Anmäld
2013-08-15
Besvarad
2013-08-22
Svar anmält
2013-08-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 augusti

Fråga

2012/13:693 Skattebetalarnas kostnader i samband med friskolors konkurser

av Jabar Amin (MP)

till utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Skolkoncernen John Bauers (JB:s) konkurs tidigare i år lämnade tusentals elever, lärare och skolledare med stor oro inför sommaren. Konkursen blottlade stora brister i gällande regelverk för friskolor.

Ett utbildningsföretag som JB verkar helt inom den skattefinansierade välfärden. Det är skattebetalarna som betalat för JB:s verksamhet, och det är skattebetalarnas medel som företaget förfogat över. Vid en konkurs drabbar ytterligare kostnader skattebetalarna, såväl i form av kommunala arrangemang för att finna nya utbildningar för eleverna som konstruktioner såsom den statliga lönegarantin. Lönegarantin är en trygghet för medarbetare i ett företag som går i konkurs och ska givetvis inte ifrågasättas heller för de lärare och annan personal som arbetat inom JB.

Frågan är om det är rimligt att det riskkapitalbolag som ägt JB, Axcel, genom konkursen slipper ta ett finansiellt ansvar för sitt konkursade bolag. En ägare som kan göra bedömningen att dotterbolagets verksamhet inte bär sig kan ju själv välja att ansöka om konkurs och därigenom bespara sig stora egna kostnader – kostnader som belastar samhället i stället. Jag anser att det är rimligt att det ska gå att ställa juridiska eller andra ekonomiska krav på ägare till enskilda huvudmän inom skolan, för att på så sätt undvika att skattebetalarna ensamma får betala notan för konkursen. Ett företag som verkar inom välfärden måste kännetecknas av samhällsansvar.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utbildningsministern om han avser att vidta åtgärder för att säkra skattebetalarnas intressen vid konkurs av enskilda huvudmäns skolverksamhet.

Svar på skriftlig fråga 2012/13:693 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund

den 22 augusti

Svar på fråga

2012/13:693 Skattebetalarnas kostnader i samband med friskolors konkurser

Utbildningsminister Jan Björklund

Jabar Amin har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att säkra skattebetalarnas intressen vid konkurs av enskilda huvudmäns skolverksamhet.

Regeringen menar att en friskolekonkurs inte är skäl till att ändra konkurslagstiftningen. Det är dock centralt att Skolinspektionen noga prövar de enskilda som vill bli skolhuvudmän och på så sätt säkrar att det finns förutsättningar för att utbildningsverksamheten bedrivs långsiktigt och med kvalitet. Såväl Skolinspektionens prövning som reglerna för prövningen bör vässas.

Den parlamentariskt sammansatta Friskolekommittén (U 2011:04) lämnade den 20 augusti 2013 sitt betänkande Friskolorna i samhället (SOU 2013:56). Betänkandet innehåller bland annat förslag om förändringar av reglerna för Skolinspektionens prövning, bland annat när det gäller prövning av huvudmännens vandel och ekonomiska förhållanden samt av personer med ett bestämmande inflytande i verksamheten. Betänkandet kommer att remitteras och som presenterades den 25 maj 2013 står sex riksdagspartier bakom en överenskommelse om dessa förslag. Inom Skolinspektionen pågår också ett arbete för att förbättra prövningen.

Jag kan i sammanhanget informera om att arbetsgruppen med uppdrag att utarbeta förslag till vissa ändringar i skollagen (U 2013:C) har fått i uppdrag att analysera dagens lagstiftning samt vid behov lämna alternativa förslag som ger hemkommunen ansvar för att själv eller i samverkan med andra kommuner ge elever i fristående gymnasieskolor möjlighet att fullfölja utbildningen på vald inriktning vid till exempel konkurs (U2013/4331/SAM).

Intressenter

Besvarad av

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.