Skärpta straff för så kallade målvakter i bolag

Skriftlig fråga 2014/15:413 av Beatrice Ask (M)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Den ekonomiska brottsligheten är omfattande, och den grova brottsligheten tjänar stora pengar. Vissa ekobrott är relativt enkla att utreda, men effekten av att ställa styrelsen till ansvar är ofta blygsam, då den kan bestå av så kallade målvakter som själva inte har vare sig insyn, kunskap eller någon större förtjänst av de affärer som görs. Målvakterna kan ibland ställas till svars med hjälp av den så kallade ”målvaktsparagrafen”, men straffet är lågt och har knappast någon avskräckande effekt på den typiske målvakten. De som hämtar hem vinsterna från brottsligheten är svårare att nå.

Utredare av ekobrott menar att det är angeläget att minska tillgången på personer som låter sig utnyttjas som målvakter i bolag. Det kan ske genom höjda straff för brott mot målvaktsparagrafen, näringsförbud för målvakter, registerspärr i bolagsregistret, utökad granskning och befogenheter för Bolagsverket att avslå anmälningar om nya styrelseledamöter mm. Vice chefsåklagaren vid Ekobrottsmyndigheten har presenterat en rad förslag på vad som kan göras.

Min fråga till justitie- och migrationsministern är:

Vilka initiativ kommer ministern och regeringen att ta för att minska tillgången till så kallade målvakter i syfte att komma åt ekonomisk brottslighet?