Skånsk arbetsmarknad
Skriftlig fråga 2010/11:399 av Karlsson, Anders (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-03-22
- Anmäld
- 2011-03-23
- Besvarad
- 2011-03-30
- Svar anmält
- 2011-03-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 mars
Fråga
2010/11:399 Skånsk arbetsmarknad
av Anders Karlsson (S)
till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M)
Problemen på den skånska arbetsmarknaden kvarstår. Arbetsförmedlingens siffror, som alltid är lägre än Statistiska centralbyråns på grund av mätmetoder, visar för februari månad att antalet arbetslösa i Skåne är oförändrat jämfört med för ett år sedan. Antalet kvarstående sökande är 300 fler i februari 2011 jämfört med februari 2010. Antalet öppet arbetslösa har förvisso minskat med 3 000, men antalet sökande i program med aktivitetsstöd har ökat med 1 700 personer. I min hemkommun Landskrona ökar arbetslösheten i båda kategorierna. I programmen har också skett en övergång från mer aktiva till mer passiva insatser. Antalet i arbetsmarknadsutbildningar och arbetspraktik minskar och i stället ansamlas de arbetslösa i den så kallade jobb- och utvecklingsgarantin, JUG, som varken innebär jobb eller utveckling. Antalet i JUG:en har på ett år ökat med 3 500 i Skåne, varav 2 400 personer i fas 3.
Genom vilka särskilda insatser för Skåne avser arbetsmarknadsministern att motverka massarbetslöshet och bryta en negativ utveckling mot passiv förvaring av de arbetssökande?
Svar på skriftlig fråga 2010/11:399 besvarad av Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström
Svar på fråga
2010/11:399 Skånsk arbetsmarknad
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström
Anders Karlsson har frågat mig genom vilka särskilda insatser för Skåne jag avser att motverka massarbetslöshet och bryta en negativ utveckling mot passiv förvaring av de arbetssökande.
Låt mig börja med att framhålla att jag faktiskt inte känner igen mig i Anders Karlssons beskrivning av dagsläget. Ord som ”massarbetslöshet” liksom ”passiv förvaring” ger en bild av verkligheten som stämmer ganska dåligt med dagens situation där inte minst Skåne framträder som en region med en mycket stark utveckling. Denna situation har inte heller förändrats i någon väsentlig utsträckning från den jag beskrev då jag besvarade en likalydande fråga från Anders Karlsson i januari.
Jag kommenterade då det faktum att arbetslösheten, trots en ökande efterfrågan på arbetsmarknaden, inte väntas minska i paritet med den noterade sysselsättningsökningen. Jag upprepar förklaringen som är att antalet människor som kan och vill arbeta ökar, det vill säga att arbetskraftens storlek växer samtidigt som sysselsättningen ökar. Detta beror både på att invandringen och inflyttningen ökar, men också på att fler människor söker sig till arbetsmarknaden då chansen att få ett arbete ökar. Detta är både naturligt och positivt i en situation där den kommande generationsväxlingen och demografiska förändringar ger upphov till stora behov av tillskott till existerande arbetskraft. Detta är ett scenario som andra regioner – som inte har samma ökning i arbetskraften som Skåne – ser som mycket oroande.
Vad gäller fas 3 är intentionen inte passiv förvaring – tvärtom. Intentionen med den tredje fasen av jobb- och utvecklingsgarantin är att personer som varit arbetslösa under lång tid (närmare 70 procent av deltagarna i jobb och sysselsättningsgarantins fas 3 har varit aktuella och inskrivna hos Arbetsförmedlingen i mer än fem år) ska få möjlighet att bygga upp nya referenser, nätverk och en arbetsgemenskap. Därför erbjuds deltagarna sysselsättning hos en arbetsgivare. Denna sysselsättning ska utgå från individens behov. Samtidigt är det också viktigt att de arbetssökande fortsätter att söka arbete. Därför har regeringen klart uttryckt att deltagare i den tredje fasen ska ges utrymme för eget arbetssökande.
Jag vill, liksom i mitt svar i januari, försäkra Anders Karlsson om att regeringen är väl medveten om att det finns risk för att ökningen av sysselsättningen kan ske med viss eftersläpning. Regeringen anpassar därför de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna utifrån det förbättrade arbetsmarknadsläget men bedömer samtidigt att det finns behov av att förstärka Arbetsförmedlingens resurser även i år. I budgetpropositionen för 2011 har regeringen därför tillfört totalt drygt 1 miljard kronor 2011 till Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag och anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.
Det är Arbetsförmedlingens uppdrag att se till att dessa medel fördelas så att de gör bäst nytta. Jag har fullt förtroende för att Arbetsförmedlingen med sin lokala närvaro och sin kunskap om arbetsmarknadssituationen i olika delar av landet möter behovet av insatser och resurser på bästa sätt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.