Skador vid extrema vädersituationer
Skriftlig fråga 2006/07:368 av Brodén, Anita (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-12-14
- Anmäld
- 2006-12-14
- Besvarad
- 2006-12-20
- Svar anmält
- 2006-12-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 december
Fråga
2006/07:368 Skador vid extrema vädersituationer
av Anita Brodén (fp)
till miljöminister Andreas Carlgren (c)
Västsverige har under den gångna veckan drabbats av svåra översvämningar efter en mild höst och vinter i kombination med mycket kraftigt regnande.
Översvämningarna har förutom några personskador i samband med trafikolyckor också orsakat svåra materiella skador på byggnader och vägbankar. Rasrisken är på flera ställen överhängande då marken underminerats. Helt nyligen presenterades Klimat- och sårbarhetsutredningen. Utredningen beskriver den situation som vi nu ser i Västsverige som en trolig framtida bild. I utredningen påpekas också att om den globala uppvärmningen tillåts fortsätta kommer extrema vädersituationer att öka med svåra översvämningar till följd. Från forskarhåll är man numera överens om att klimatförändringen är ett faktum. På kort sikt handlar det därför om att förutse och förebygga skador så långt det är möjligt. Det handlar också om en samhällsplanering där klimataspekterna vägs in samt att man i krislägen har en upparbetad och effektiv samordning mellan olika myndigheter. Det handlar också om en ökad flexibilitet med snabbare beslutsvägar för att tillåta en viss avtappning av sjöar och vattendrag för att minimera skador vid en akut översvämningssituation. Numera kan vattendomar förhindra en snabb åtgärd.
Min fråga till miljöministern är med denna bakgrund vilka åtgärder miljöministern på kort och längre sikt är beredd att vidta för att minimera skador som kan uppstå vid extrema vädersituationer.
Svar på skriftlig fråga 2006/07:368 besvarad av Statsrådet Andreas Carlgren
Svar på fråga
2006/07:368 Skador vid extrema vädersituationer
Statsrådet Andreas Carlgren
Anita Brodén har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta på kort och lång sikt för att minimera skador som kan uppstå vid extrema vädersituationer.
Jag vill inledningsvis framhålla att jag delar Anita Brodéns uppfattning att det på kort sikt handlar om att förutse och förebygga skador så långt som möjligt och att det också handlar om att anpassa samhällsplaneringen där klimataspekterna vägs in samt att man i krislägen har en upparbetad och effektiv samordning mellan olika myndigheter.
Förutse och förebygga skador
Regeringen har också i regeringsförklaringen framhållit att kraftfulla åtgärder ska genomföras inom transport–, bostads-, och industrisektorn för att möta klimatförändringar.
Riskerna och konsekvenserna för olika delar av samhället har uppmärksammats i Klimat- och sårbarhetsutredningens delbetänkande, Översvämningshot – Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern (SOU 2006:94) som lämnades i november 2006, vilket Anita Brodén också påtalar. Klimat- och sårbarhetsutredningen har haft som uppdrag att studera översvämningsrisker och avtappningsmöjligheter för Mälaren, Hjälmaren och Vänern och ytterligare områden där konsekvenserna kan bli stora. I uppdraget har ingått att bland annat föreslå åtgärder för att komma till rätta med eventuella problem. Kommittén föreslår att nybyggnation bör undvikas under den dimensionerade nivån för alla tre sjöarna.
Vissa undantag kan göras när det gäller enkla byggnader. Detta bör åstadkommas genom att kommunerna i sitt ordinarie planarbete beaktar riskerna för översvämningar till dessa nivåer. Kommittén föreslår också att Mälaren ska få ökad avtappningskapacitet, att bebyggelse runt Hjälmaren ska skyddas mot höga vattenstånd samt att vattenhållningen i Vänern ska minskas. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Anpassa samhällsplaneringen
Den fysiska planeringen regleras i dag huvudsakligen genom plan- och bygglagen (1987:10) PBL. I PBL stadgas att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Staten genom länsstyrelsen har tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet. Boverket har på motsvarande sätt uppsikt över plan- och byggnadsväsendet i landet.
PBL innehåller i dag bland annat bestämmelser om att bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet med hänsyn till de boendes och övrigas säkerhet och hälsa. Bebyggelsemiljön ska utformas med hänsyn till behovet av goda klimatiska förhållanden. Kommunernas översiktliga planering samt miljökonsekvensbeskrivningar är instrument och verktyg för att identifiera riskområden och att bedöma riskernas storlek. Översiktsplanen ska enligt en ändring av PBL som trädde i kraft 1996 bland annat redovisa de allmänna intressen och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark och vatten.
Den parlamentariska PBL-kommittén har i sitt slutbetänkande Får jag lov? Om planering och byggande (SOU 2005:77) bland annat konstaterat att Sverige under senare år drabbats av omfattande översvämningar och att många klimatforskare bedömer att översvämningar kommer att bli vanligare till följd av beräknade klimatförändringar. Kommittén anger bland annat att det finns starka skäl för att kommunerna ägnar ökad uppmärksamhet åt översvämningsriskerna vid planläggning och andra beslut enligt PBL. Kommittén har också föreslagit att en ökad hänsyn till risker för olika typer av olyckor bör stödjas genom vissa ändringar i lagstiftningen.
Länsstyrelserna i sju mellansvenska län har i en gemensam rapport under hösten 2006 redogjort för en gemensam syn på hur den fysiska samhällsplaneringen behöver anpassas till de klimatförändringar som sker. Rapporten kallas Översvämningsrisker i fysisk planering – Rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse. Målsättningen med de utarbetade rekommendationerna är att så långt som möjligt begränsa konsekvenserna av höga flöden. De riktar sig i första hand till kommunerna, men även andra aktörer som arbetar med fysisk planering. De ska enligt länsstyrelserna användas vid till exempel översiktsplanering, detaljplanering, bygglov samt vid planering av vägar, järnvägar och annan infrastruktur. Länsstyrelsernas rapport utgör härigenom ett exempel på ett sådant underlag som de enligt PBL ska tillhandahålla kommunerna.
Effektiv samordning mellan olika myndigheter
Länsstyrelsen ska samordna de statliga sektorsmyndigheterna i samband med bland annat den kommunala planeringen. I samband med den kommunal planering innebär det att de kan tillhandahålla underlag från bland annat Statens räddningsverks översvämningskarteringar för kommunernas bedömningar och ge råd i fråga om miljö- och riskfaktorer. Detta gäller både i samband med att kommunerna utarbetar den kommunomfattande översiktsplanen som bland annat ska ange grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark och vattenområden och i den efterföljande detaljplaneringen för bostäder med mera.
Klimat och sårbarhetsutredningen föreslår också att beredskapen bör höjas kring bland annat översvämningsfrågorna hos kommuner och verksamhetsutövare kring Vänern, Mälaren och Hjälmaren. De föreslagna restriktionerna för byggande under översvämningshotade nivåer kan vara en nödvändig anpassning till de översvämningsrisker som finns och klimatförändringarna. Syftet med de föreslagna restriktionerna är att skydda boende och näringsidkare. Klimat- och sårbarhetsutredningens förslag i delbetänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Statens räddningsverk och Krisberedskapsmyndigheten har i uppdrag att bland annat följa läget och skaffa sig en lägeuppfattning gällande vattenflödena i de drabbade områdena. Ovan nämnda myndigheter skickar löpande in lägesrapporter till Regeringskansliet över läget i de översvämmade områdena.
Det fortsatta arbetet
Som nu redovisats har redan olika initiativ tagits för att hantera översvämningsrisker i planeringen både på kort och lång sikt. Jag vill understryka att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten och därmed hantera frågor om översvämningsrisker i den kommunala planeringen, men att regeringen följer frågan med stort allvar. Därutöver kommer regeringen även att återkomma till frågan i samband med den fortsatta beredningen av PBL-kommitténs förslag avseende översvämningsriskerna vid planläggning och andra beslut enligt PBL.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.