skadestånd till brottsoffer

Skriftlig fråga 2001/02:8 av Gylling, Johnny (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-09-20
Anmäld
2001-09-25
Besvarad
2001-09-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 september

Fråga 2001/02:8

av Johnny Gylling (kd) till justitieminister Thomas Bodström om skadestånd till brottsoffer

Enligt Aftonbladet den 19 september har en av landets tingsrätter dömt en kvinna att betala hälften av mannens skuld till Brottsoffermyndigheten. Skulden bestod av ett obetalt skadestånd på över 200 000 kr efter ett sexbrott som mannen begått mot parets gemensamma dotter. Eftersom paret skiljdes åt rekommenderade bodelningsförättaren tingsrätten att inte acceptera mannens krav på att dela skulden, men tingsrätten dömde till mannens fördel.

Jag anser att det är minst sagt stötande att en anhörig kan komma att få betala denna typ av skulder vid bodelning. Konsekvensen av detta är inte rimlig.

Med anledning av dessa uppgifter vill jag ställa följande fråga till ministern:

Avser ministern förändra lagstiftningen för att komma till rätta med det beskrivna problemet?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:8 besvarad av

den 26 september

Svar på fråga 2001/02:8 om skadestånd till brottsoffer

Justitieminister Thomas Bodström

Johnny Gylling har frågat om jag avser att vidta någon lagstiftningsåtgärd för att hindra att en bodelning kan få till följd att en make får @ som Johnny Gylling uttrycker det @ betala skulder som den andra maken har avseende skadestånd på grund av brott.

Frågan ställs mot bakgrund av att det i massmedierna har rapporterats om ett fall där en man dömts för otukt med ungdom mot sin dotter. Enligt domen ska han också betala skadestånd till dottern. Sedan Brottsoffermyndigheten betalat ut brottsskadeersättning till flickan krävde myndigheten ersättning av mannen med motsvarande belopp. I samband med en skilsmässa mellan mannen och hans hustru beslutade tingsrätten att mannen i bodelningen fick göra avräkning för skulden när hans andel i boet beräknades. Domen är nu överklagad till hovrätten.

Till en början vill jag påpeka att jag som justitieminister inte kan kommentera enskilda fall i domstol.

Allmänt gäller dock att vid beräkningen av makarnas andelar i boet så mycket ska avräknas från en makes giftorättsgods att det täcker de skulder som den maken hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes. Undantag ska göras för vissa skulder (se 11 kap. 2 § äktenskapsbalken). Vad som sedan återstår av giftorättsgodset läggs samman, och värdet delas lika mellan makarna. Om det skulle vara oskäligt att en av makarna får lämna ifrån sig egendom till den andra maken, finns det en möjlighet att jämka bodelningen. Men jämkningen kan inte leda till att den sämst ställde maken får en större lott än han eller hon annars skulle ha fått.

Jag tänker följa det fall som Johnny Gylling har uppmärksammat. Om det visar sig att reglerna ger tvivelaktiga resultat, kommer jag att se till att frågan om en lagändring övervägs.

Jag kan avslutningsvis nämna att Brottsoffermyndigheten i en skrivelse till Justitiedepartementet har tagit upp frågan.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.