Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

sjuksköterskor en bristvara

Skriftlig fråga 2002/03:98 av Husmark Pehrsson, Cristina (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-11-08
Anmäld
2002-11-08
Besvarad
2002-11-13
Svar anmält
2002-11-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 november

Fråga 2002/03:98

 av Cristina Husmark Pehrsson (m) till socialminister Lars Engqvist om sjuksköterskor som en bristvara

Tusentals sjuksköterskor som invandrat till Sverige får inte lov att arbeta som sjuksköterskor. Detta trots att de har en utbildning som ofta motsvarar den svenska. För att få legitimation som sjuksköterskor måste de kunna svenska termer i juridisk medicin som inte ens många svenska sjuksköterskor klarar. Dessutom finns det ett krav på kunskaper i engelska.

Den svenska byråkratin blir ett "moment 22" för den som ansöker om svensk sjuksköterskelegitimation. Det slutar vanligen med att personen måste gå om hela utbildningen.

Sjuksköterskor från EU- och EES-länderna kan däremot arbeta i Sverige på grund av att de uppfyller EU-direktiven, detta trots att deras utbildning inte alltid motsvarar den svenska.

Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för att underlätta för sjuksköterskor, som fått sin utbildning i länder utanför EU att få svensk legitimation?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:98 besvarad av

den 13 november

Svar på fråga 2002/03:98 om sjuksköterskor som en bristvara

Socialminister Lars Engqvist

Cristina Husmark Pehrsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att underlätta för sjuksköterskor som har fått sin utbildning i länder utanför EU/EES att få svensk legitimation.

Sjuksköterskor som har utbildats inom EU/EES omfattas av ett direktiv som bygger på erkännande med automatik. Medlemsstaterna har åtagit sig att utforma utbildningen så att den ska uppfylla vissa minimikrav avseende antagningsvillkor, vilka ämnen som ska ingå, utbildningens längd samt att utbildningen till minst hälften ska vara praktiskt inriktad.

För sjuksköterskor som har utbildats i länder utanför EU/EES och som har en fullbordad, eftergymnasial utbildning som bedöms likvärdig med svensk utbildning bereds tillfälle att genomgå Socialstyrelsens kompletteringsprogram för att erhålla svensk legitimation som sjuksköterska. Programmet innehåller bland annat språkprov, kurs i samhälls- och författningskunskap, medicinskt kunskapsprov samt praktik. Gymnasieutbildade sjuksköterskor hänvisas till högskolan för komplettering av utbildningen varvid det då är högskolan som beslutar om hur kompletteringen ska ske och vilka krav som ställs på förkunskaper.

Inom Arbetsmarknadsverket bedrivs, på uppdrag av regeringen, sedan 2001 ett projekt med syfte att erbjuda kompletterande utbildning inom bristyrken för personer med utländsk högskoleutbildning. Inom projektet, som fortsätter till och med 2003, har sjuksköterskeutbildningen en framträdande roll. Planeringen av projektet sker i nära samverkan med Socialstyrelsen, högskolor/universitet och parterna på arbetsmarknaden.

Mot bakgrund av den kritik som framförts mot kompletteringsprogrammen har Socialstyrelsen tillsatt en utredare som ska se över språkprovets validitet och tillförlitlighet. En rapport ska avlämnas den 31 december 2002. Socialstyrelsen har också inlett ett arbete med att se över ändamålsenligheten i den övriga kompletteringen. Styrelsen samråder i den delen med bland annat Landstingsförbundet, olika yrkesorganisationer, Integrationsverket, Migrationsverket, Högskoleverket och Arbetsmarknadsverket.

Att få till stånd ett system som på ett enkelt och bra sätt tar till vara den resurs som utländsk vårdpersonal utgör är en viktig fråga. Jag kommer att noga följa de åtgärder som vidtagits, bland annat Socialstyrelsens översyn av kompletteringsprogrammet och utesluter inte att ytterligare åtgärder från regeringen behöver vidtas.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.