sjuklöneperioden
Skriftlig fråga 2000/01:469 av Anderberg, Christel (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-12-15
- Besvarad
- 2000-12-22
- Anmäld
- 2001-01-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 december
Fråga 2000/01:469
av Christel Anderberg (m) till socialminister Lars Engqvist om sjuklöneperiodenSjukförsäkringsutredningen har föreslagit att arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen ska förlängas från 14 till 60 dagar. Förslaget har lett till oro och bestörtning hos många arbetsgivare. Redan dagens 14 dagar utgör ett stort problem, särskilt för många småföretagare. Förslaget slår mot småföretagen i ett läge där det främst är i den offentliga sektorn som problemen med långa sjukskrivningar finns. Ett litet företag med några få anställda har i många fall ingen möjlighet att klara en så lång sjuklöneperiod som 60 dagar.
Mot bakgrund härav vill jag fråga om socialministern, för att stilla den oro som finns hos företagarna, redan nu är beredd att gå ut med ett besked att den föreslagna förlängningen av sjuklöneperioden inte kommer att genomföras.
Svar på skriftlig fråga 2000/01:469 besvarad av
Svar på fråga 2000/01:469 om sjuklöneperioden
Statsrådet Ingela Thalén
Christel Anderberg har frågat socialministern om han är beredd att gå ut med ett besked om att den föreslagna förlängningen av sjuklöneperioden inte kommer att genomföras. Arbetet inom Regeringskansliet är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Regeringen ser mycket allvarligt på att sjukfrånvaron ökat kraftigt de senaste åren och har inlett en omfattande översyn av orsakerna till den ökande ohälsan i arbetslivet. Det överordnade motivet är att minska den arbetsrelaterade ohälsan. Som ett led i arbetet har olika utredningsinsatser genomförts eller påbörjats.
Arbetet har bedrivits parallellt och ett antal förslag har lämnats eller kommer att lämnas inom en nära framtid. Behov finns nu att sammanställa de förslag, faktaunderlag och uppslag som har framkommit på olika håll till en helhet.
Regeringen beslutade därför vid sitt sammanträde den 7 december 2000 att utse en särskild utredare med uppgift att utarbeta en samlad handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (dir. 2000:92). Den 8 december förordnades förre landshövdingen Jan Rydh som särskild utredare (S2000:7).
Utredaren ska förutsättningslöst se över effektiviteten och träffsäkerheten i sjukförsäkring, rehabilitering, förtidspension och arbetsskadeförsäkring samt i administrationen av dessa system. Utredaren ska också föreslå hur förebyggande åtgärder, försäkringssystem, rehabiliterande insatser m.m. kan bli mer effektiva redskap för att minska sjukfrånvaron i arbetslivet.
Utredaren ska rapportera om handlingsplanens uppläggning och inriktning på åtgärder senast den 15 februari 2001. Vid denna tidpunkt ska också inledande förslag till åtgärder på kort sikt lämnas. Förslag till handlingsplan med redovisning av ytterligare åtgärder på kort sikt samt åtgärder på lång sikt ska lämnas senast den 1 juni 2001. Senast den 15 december 2001 ska utredaren redovisa åtgärder på längre sikt.
Utredaren kommer att rapportera till den statsrådsgrupp som har bildats mellan Social-, Närings- och Finansdepartementen. I gruppen ingår statsråden Lars Engqvist, Mona Sahlin, Bosse Ringholm och jag själv.
Jag vill avslutningsvis informera Christel Anderberg om att den särskilde utredaren Jan Rydh både i sitt delbetänkande Sjukförsäkringen @ basfakta och utvecklingsmöjligheter (SOU 2000:72) och i sitt slutbetänkande Sjukfrånvaro och sjukskrivning @ fakta och förslag (2000:121) föreslår att ett högkostnadsskydd för mindre företag @ till skillnad mot den försäkring som mindre arbetsgivare i dag kan teckna mot kostnader för sjuklön @ bör integreras i sjukförsäkringen.
Mot bakgrund av att det för närvarande pågår ett omfattande utredningsarbete som tar upp frågor som till stor del berör arbetslivet i sin helhet anser regeringen att den särskilde utredarens kommande förslag bör avvaktas.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.