sjukfrånvaron
Skriftlig fråga 2001/02:552 av Cederfelt, Margareta (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-01-21
- Anmäld
- 2002-01-29
- Besvarad
- 2002-01-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 januari
av Margareta Cederfelt (m) till näringsminister Björn Rosengren om sjukfrånvaronRegeringens särskilde utredare Jan Rydh har presenterat ett förslag angående sjukförsäkringen som innebär att arbetsgivaren kommer att ha finansieringsansvar för arbetstagarens första 60 sjukskrivningsdagar vid sjukdom. Lönekostnaden blir dubbel för arbetsgivaren eftersom denne skall finansiera såväl den sjukskrivne som vikarien.
Om sjukskrivningskostnaden för 60 dagar läggs över på arbetsgivaren föreligger stor risk för att speciellt småföretagare slås ut, företag kan inte växa. Det är inte bara företagen som ser problemen med förslaget, även arbetstagarna är oroliga. Det finns risk för att antalet arbetstillfällen blir färre men också att det blir omöjligt för personer med hälsoproblem att få arbete. Förslaget motverkar sitt syfte. 60 dagars arbetsgivaransvar vid sjukdom kan innebära nådastöten för svenskt näringsliv. I dagsläget skapar förslaget stor oro.
Med anledning av ovanstående ställer jag följande fråga till näringsminister Björn Rosengren:
Vad avser statsrådet vidta för åtgärder för att kunna ge ett lugnande besked till Sveriges företagare och arbetstagare, att regeringen inte avser att ytterligare förlänga arbetsgivarens ansvar för finansiering vid anställdas sjukfrånvaro?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:552 besvarad av
Svar på fråga 2001/02:552 om sjukfrånvaron
Statsrådet Ingela Thalén
Margareta Cederfelt har frågat näringsminister Björn Rosengren om vad han avser att vidta för åtgärder för att kunna ge ett lugnande besked till Sveriges företagare och arbetstagare att regeringen inte avser att ytterligare förlänga arbetsgivarens ansvar för finansiering vid anställdas sjukfrånvaro. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Långtidssjukskrivningarna har ökat mycket kraftigt under de senaste åren. Det är också bakgrunden till att regeringen i årets budgetproposition har presenterat en strategi för ökad hälsa i form av ett elvapunktsprogram. Utvecklingen måste hejdas genom ett brett spektrum av åtgärder.
En av punkterna i programmet avser just ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att förebygga ohälsa. Regeringen har där redovisat att den avser att inleda ett arbete med att på olika sätt ge arbetsgivare starkare ekonomiska drivkrafter för att ta ett större ansvar för arbetsvillkoren och för att integrera det förebyggande och rehabiliterande arbetet i verksamheten. Ett förtydligat och i vissa fall ökat finansieringsansvar för arbetsgivarna anges som ett sätt att möta den negativa utvecklingen. Arbetsgivarnas kostnader för förändringarna av finansieringsansvaret förutsätts därvid bli balanserade av minskade avgifter till sjukförsäkringen. Åtgärderna innebär en ändrad kostnadsfördelning mellan olika arbetsgivare. De arbetsgivare som främjar det förebyggande arbetsmiljöarbetet får därmed en lägre kostnad än för närvarande.
En möjlighet som därvid har lyfts fram av regeringens särskilde utredare är en förlängning av den nuvarande sjuklöneperioden. Det är dock regeringens bedömning att det ännu är för tidigt att avgöra vilken kombination av åtgärder som har bäst förutsättningar att verka sjukdoms- och skadeförebyggande. Dessa frågor behöver därför beredas vidare, vilket kommer att ske inom ramen för arbetet med att genomföra elvapunktsprogrammet.
De tänkta förändringarna förutsätter också att en samsyn kan uppnås med arbetsmarknadens parter. Genom trepartssamtalen, som i sig är en central del av elvapunktsprogrammet, kommer samråd att ske vad avser genomförandet av programmets olika delar. Frågorna om ekonomiska drivkrafter och möjligheterna att finna en samsyn i dessa frågor kommer att vara en viktig strategisk del i dessa samtal.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.