sjörapporterna i radion
Skriftlig fråga 1998/99:344 av Johnsson, Jeppe (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-02-10
- Anmäld
- 1999-02-16
- Besvarad
- 1999-02-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 februari
Sjörapporten i Sveriges Radio är mycket viktig för våra yrkesfiskare. Särskilt viktig är den för de mindre fiskefartygen och kustfiskeflottan. I dag förekommer sjörapporten endast fyra gånger per dygn i Sveriges Radio, program ett, och rapporteringen om aktuella vindstyrkor är ännu glesare.
För ett par år sedan var rapporteringen tätare och antalet platser varifrån aktuell vindstyrka rapporterades var flera. Ett exempel är att i dag ges ingen uppgift om vindstyrkan från Christiansö, vilket upplevs som en klar försämring av många fiskare i sydöstra Östersjön.
Yrkesfiskaren är för sin försörjning beroende av att kunna utöva sitt yrke på ett så säkert sätt som möjligt. Trots moderna hjälpmedel är yrkesfiskaren beroende av att få aktuella rapporter om väder och vind betydligt oftare än vad som erbjuds i dag. Antalet platser med uppgifter om sjöväder och vindstyrkor bör också utökas.
Vilka åtgärder ämnar statsrådet ta initiativ till för att ändra avtalet med Sveriges Radio så att antalet sjörapporter i radion blir flera per dygn och att rapporter om aktuella vindstyrkor meddelas från ytterligare orter?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:344 besvarad av
- Kulturminister Marita Ulvskog
den 17 februari
Jeppe Johnsson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar ta initiativ till för att ändra avtalet med Sveriges Radio så att antalet sjörapporter i radion blir flera per dygn och att rapporter om aktuella vindstyrkor meddelas från ytterligare orter.
Riksdagen beslutade i juni 1996 om riktlinjer för en radio och TV i allmänhetens tjänst (prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297) för tillståndsperioden 1997-2001. Regeringen har därefter beslutat om sändningstillstånd för de tre public service-företagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio.
Programutbudet i allmänradion och allmäntelevisionen skall tilltala alla publikgrupper, såväl den stora majoriteten som olika mindre intressegrupper. Staten har valt att formulera public service-uppdraget i relativt allmänna termer. Det följer av programföretagens oberoende ställning gentemot regering och riksdag och bolagens rätt att själva utforma sin verksamhet. En viktig uppgift för företagen är naturligtvis att hitta en balans mellan de olika önskemål som företagen i sin roll av radio och TV i allmänhetens tjänst skall söka uppfylla.
Sveriges Radio bestämmer alltså, liksom övriga public service-företag, ensamma om vad som skall förekomma i deras sändningar, inom ramen för radio- och TV-lagen (1996:844) och de sändningstillstånd som regeringen beslutat om. Som statsråd får jag inte ingripa i företagens verksamhet.
Regeringen har självfallet möjlighet att inför nästa tillståndsperiod se över behovet av förändringar av villkoren för SR. I detta sammanhang kommer naturligtvis de erfarenheter som gjorts under den nuvarande tillståndsperioden att beaktas. Det är dock för tidigt att bedöma om den fråga som Jeppe Johnsson aktualiserat bör föranleda något sådant förslag.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.