Självstyre för kristna i Irak
Skriftlig fråga 2008/09:678 av Gabelic, Aleksander (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-02-27
- Anmäld
- 2009-02-27
- Besvarad
- 2009-03-04
- Svar anmält
- 2009-03-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 27 februari
Fråga
2008/09:678 Självstyre för kristna i Irak
av Aleksander Gabelic (s)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Trots att religionsfrihet råder enligt författningen i Irak förföljs kristna minoritetsgrupper som assyrier/kaldéer/syrianer. År 2003 beräknades omkring 800 000 kristna ha funnits i landet men sedan dess har ungefär hälften av dem tvingats fly, enligt uppgifter från riksdagens utredningstjänst.
Det förekommer såväl attacker mot kyrkor, skolor och religiösa ledare som sekteristiska attacker mot kristna familjer. Det finns uppgifter om att kristna avstår från att bevista olika former av religiösa sammankomster på grund av hot om våld. Människor har kidnappats och mördats. Under hot om mord, våldtäkt eller tvångsgifte har många kristna tvingats konvertera till islam, bära slöja eller klä sig på ett mer muslimskt sätt.
Situationen är helt oacceptabel. Något måste göras för att försäkra dessa människor såväl religionsfrihet som respekt för de mänskliga rättigheterna. Det bästa vore om en säker zon inom Irak kunde skapas. Till exempel bedrivs lobbyarbete för att bilda ett autonomt område i provinsen Nineve norr om Mosul i Irak. Det är assyrier/kaldéer/syrianernas historiska område och där är de i dag i majoritet. Där skulle förföljda människor kunna finna en tillflyktsort där de kan leva tryggt, med möjlighet till självstyre.
Min fråga till utrikesminister Carl Bildt är:
Hur ser utrikesministern på möjligheten för det internationella samfundet att stödja skapandet av en säker, självstyrande zon i Irak för de förföljda minoriteter som nämns ovan, och avser utrikesministern att verka för det?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:678 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2008/09:678 Självstyre för kristna i Irak
Utrikesminister Carl Bildt
Aleksander Gabelic har frågat mig hur jag ser på möjligheten för det internationella samfundet att stödja skapandet av en säker, självstyrande zon i Irak för kristna minoritetsgrupper och huruvida jag avser att verka för det.
Trots att säkerhetssituationen generellt sett har förbättrats i Irak är situationen fortsatt svår på flera håll och våldsdåd och förföljelse förekommer. Våldet drabbar medlemmar ur alla etniska och religiösa grupper, men minoriteter är ofta särskilt utsatta. Många har tvingats lämna sina hem. Det gäller också medlemmar ur större befolkningsgrupper som lokalt är eller har blivit en minoritet. Regeringen ser med stor oro på denna utveckling.
Sverige arbetar aktivt för att inom Europeiska unionen, liksom inom Förenta nationerna och i våra bilaterala relationer med Irak, lyfta fram frågan om bristen på respekt för de mänskliga rättigheterna och den irakiska regeringens ansvar för att arbeta för att skydda alla Iraks invånare från våld och övergrepp och stärka implementeringen av de mänskliga rättigheterna. Det är tydligt att vad Irak behöver i dag är samling kring dessa frågor snarare än ytterligare splittring och uppdelning enligt religiösa och etniska skiljelinjer.
Att bilda särskilda zoner på etnisk eller religiös grund skulle knappast lösa de problem som Aleksander Gabelic påtalar och vore ett farligt steg mot segregering av landets invånare. Varken Iraks minoritetsgrupper eller Iraks befolkning som helhet skulle vinna på detta. Förslaget är sannolikt snarare kontraproduktivt och riskerar att skapa ytterligare utsatthet i ett läge där fredlig samexistens är den väg framåt som eftersträvas av de flesta aktörer. Sverige kommer därför inte att verka för bildande av en särskild zon för Iraks kristna minoritetsgrupper.
I samtal med irakiska regeringsrepresentanter påtalar Sverige, liksom EU och FN, ständigt vikten av att större ansträngningar görs för att stärka genomförandet av de mänskliga rättigheterna och förbättra säkerheten för samtliga landets invånare, inklusive religiösa och etniska minoriteter. Sverige ser detta som en självklar del i den löpande dialogen med Irak. Också det svenska och europeiska utvecklingssamarbetet med Irak syftar till stor del till att bidra till en stärkt respekt för de mänskliga rättigheterna.
Våra löpande bilaterala kontakter, inklusive besöket från den irakiska ministern för mänskliga rättigheter i Stockholm i november och de samtal som fördes i samband med den internationella Irakkonferensen som hölls i Stockholm den 29 maj förra året, ger goda tillfällen att lyfta fram dessa frågor. Det pågående arbetet för att stärka den diplomatiska närvaron i Irak innebär också att Sverige kommer att få en starkare röst i Irak, inte minst vad gäller de mänskliga rättigheternas genomförande.
Regeringen kommer även i fortsättningen att uppmärksamma frågan om minoriteternas utsatthet och verka för en ökad respekt och efterlevnad av de mänskliga rättigheterna i Irak, såväl inom EU och FN som i samtal med irakiska företrädare.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.