Självmordsförsök av unga på statliga ungdomshem
Skriftlig fråga 2017/18:129 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-10-18
- Överlämnad
- 2017-10-19
- Anmäld
- 2017-10-20
- Svarsdatum
- 2017-10-25
- Sista svarsdatum
- 2017-10-25
- Besvarad
- 2017-10-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Statens institutionsstyrelse, Sis, är en myndighet som bedriver tvångsvård i särskilda ungdomshem. Detta är bland de allra svåraste och känsligaste typer av verksamhet som staten kan bedriva. Den största målgruppen utgörs av unga människor i åldrarna 15 till 17 år. Dessa ungdomar har ofta omfattande och allvarliga problem med missbruk och kriminalitet.
På bara tre år har nu antalet självmordsförsök av unga på statliga ungdomshem fördubblats. Det är bra att Sis nu tar initiativ till att granska alla självmord och självmordsförsök som ägt rum på ett Sis-hem sedan år 2013. Detta räcker emellertid inte. Forskning och erfarenhet visar att många unga tjejer och killar som placeras i ett Sis-hem inte får den behandling som krävs. Det saknas helt enkelt personal med rätt kunskap och kompetens.
Många som är föremål för tvångsvård i ett Sis-hem är under 15 år. Det handlar ofta om ungdomar som har många och komplexa problem. Utvecklingen går åt fel håll, och regeringen behöver vidta konkreta åtgärder. Barn och unga som far illa är det samhällets gemensamma ansvar att skydda och stödja så långt det bara är möjligt.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:
Vilken analys gör statsrådet av att självmordsförsöken av unga på statliga ungdomshem fördubblats på tre år, och vilka konkreta nya åtgärder avser statsrådet att vidta för att vända denna utveckling?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:129 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)
Dnr S2017/05743/FST | ||
Socialdepartementet |
Barn-, äldre- och jämställdhetsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:129 av Camilla Waltersson Grönvall (M) Självmordsförsök av unga på statliga ungdomshem
Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig vilken analys jag gör av att självmordsförsöken av unga på statliga ungdomshem fördubblats på tre år, och vilka konkreta åtgärder jag avser vidta för att vända denna utveckling.
Statens institutionsstyrelse (SiS) bedriver individuellt anpassad tvångsvård för barn och ungdomar med psykosociala problem och för vuxna med missbruk. Därtill bedriver SiS sluten ungdomsvård. SiS har ett viktigt uppdrag att bedriva vård för barn, ungdomar och klienter vars vårdbehov inte kan tillgodes i andra vårdformer.
De intervjuer som görs i samband med inskrivningen på ett särskilt ungdomshem visar att många barn och unga har problem med depression och oro. En fjärdedel uppger att de har försökt begå självmord. Bland flickor är andelen ännu högre och hälften anger att de försökt att ta sitt liv.
Enligt min uppfattning är det viktigt att samhället tidigt möter dessa barns och ungas behov av stöd och hjälp. Ofta kan de vara i behov av insatser inom den sociala barn- och ungdomsvården såväl som behov av stöd och hjälp från barn- och ungdomspsykatrin. Regeringen genomför därför betydande satsningar inom båda områdena. Regeringen avsätter redan i år över 1 miljard kronor för insatser inom psykiatri och psykisk hälsa. Medlen ska bl.a. användas till att möta den ökade psykiska ohälsan hos barn och unga och stärka ungdomsmottagningarnas arbete. Regeringen gör bedömningen att det finns ett stort behov av att ytterligare utöka satsningen inom psykiatri och psykisk hälsa. Regeringen föreslår därför att arbetet med psykisk hälsa förstärks med 500 miljoner kronor för 2018 och med 1 miljard kronor per år 2019 och 2020. Utvidgningen att satsningen görs bl.a. för att stärka första linjen vård och specialiserad psykiatri för barn och unga. I vårändringsbudgeten för 2017 (prop. 2016/17:99) tillfördes 100 miljoner kronor för innevarande år för att förstärka barn- och ungdomspsykiatrin och första linjens psykiatri för barn och unga i primärvården i landstingen och regionerna. Regeringen föreslår i budgetpropositionen 2018 att fortsätta denna satsning under 2018–2020. Regeringen satsar därför 1,9 miljarder kronor under perioden 2016-2020 till den sociala barn- och ungdomsvården och insatser till barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa.
Det finns också ett behov av bättre samverkan mellan kommuner och landsting vid psykisk ohälsa hos barn och unga i samhällsvård. Regeringen har infört skyldighet för kommunerna att göra samverkansöverenskommelser för målgruppen och obligatoriska hälsoundersökningar i samband med placering. Regeringen har därför gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett vägledande kunskapsstöd till huvudmän och verksamheter avseende ansvarsfördelningen gällande vård och stöd vid psykisk ohälsa hos barn och unga i samhällsvård. Regeringen har också gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningar och former för en integrerad och mer specialiserad dygnsvård som samlat kan möta behov av vård med stöd av lagen LVU och hälso- och sjukvård, främst psykiatrisk vård.
Vad gäller de barn och unga som placeras på SiS så är det myndighetens ansvar att de får sådan adekvat vård och behandling som möter deras specifika vårdbehov, vilket ibland måste ske i samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin. SiS har beslutade riktlinjer avseende självmordsprevention och genomför också utbildningar för all vård- och behandlingspersonal på de särskilda ungdomshemmen. Jag träffar regelbundet SiS ledning för samtal om bl.a. deras kvalitets- och säkerhetsarbete, senast i förra veckan besökte jag en SiS-institution som tar emot flickor. Det är bra att SiS går igenom de självmordsförsök som varit under senare i år och det är angeläget att myndigheten utifrån genomgången ytterligare utvecklar det självmordspreventiva arbetet. I sammanhanget kan också anföras att regeringen tillför SiS över 550 miljoner kronor 2018-2021 för att öka antalet vårdplatser men också för att skapa förutsättningar för myndigheten att differentiera vården utefter barnet eller den unges vårdbehov.
Stockholm den 25 oktober 2017
Åsa Regnér
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.