självförsvarsutbildning i skolan
Skriftlig fråga 2004/05:1314 av Acketoft, Tina (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-03-23
- Anmäld
- 2005-03-23
- Besvarad
- 2005-03-31
- Svar anmält
- 2005-04-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 mars
Fråga 2004/05:1314
av Tina Acketoft (fp) till statsrådet Ibrahim Baylan om självförsvarsutbildning i skolanFör många tjejer och kvinnor är vardagen begränsad av obehag och rädsla för att bli utsatta för oönskade närmanden eller övergrepp. Enligt en undersökning som Länsförsäkringar har gjort är 55 % av Sveriges kvinnor rädda för att gå ut ensamma på kvällar och nätter. 41 % oroar sig för att bli våldtagna.
En stärkt självkänsla, vetskap om sin egen rösts och kropps styrka samt en grundläggande kunskap i självförsvar kan bidra till den ökade självkänsla och säkerhet som skulle utöka kvinnors begränsade livsutrymme i dag. Som en följd av regeringens regleringsbrev till Skolverket år 2002 där man anslog medel till insatser för att stärka flickors självförtroende och bland annat ge möjlighet till självförsvarsträning, har ett flertal skolor inlett verksamheter med målet att stärka flickors självförtroende och självuppfattning.
Självförsvar inom skolan är inte en kampsportsteknik och det handlar inte om att lära sig att slåss i allmänhet. Självförsvar för tjejer är en specifik form av träning som handlar om att först och främst lära sig säga ifrån och agera på ett så tydligt sätt att man kan undvika att bli utsatt för våld där man fokuserar på tre delar: mental styrka, verbal styrka och fysiskt självförsvar.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga ministern vad han kan tänka sig att göra för att göra självförsvarsutbildning i skolan tillgänglig för fler elever.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1314 besvarad av
den 31 mars
Svar på fråga 2004/05:1314 om självförsvarsutbildning i skolan
Statsrådet Ibrahim Baylan
Tina Acketoft har frågat vad jag kan göra för att självförsvarsutbildning ska bli tillgänglig för elever i skolan.
Våld på grund av kön förekommer i olika sammanhang och måste bekämpas. Det är helt oacceptabelt att flickor och kvinnor blir utsatta för sexuella övergrepp i skolan eller någon annanstans eller att de är rädda för att gå ut ensamma. Arbetet för jämställdhet och demokrati är en viktig del av skolans verksamhet. Jämställdhetsmålen finns formulerade i skollagen, läroplanerna och kursplanerna. I skollagen stadgas att den som verkar inom skolan ska särskilt främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling (1 kap. 2 §).
Regeringen har genomfört flera åtgärder för att stödja skolornas arbete med värdegrundsfrågor och för att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier. Regeringen gav Myndigheten för skolutveckling uppdraget att ta fram ett referensmaterial för att främja och intensifiera skolornas och kommunernas jämställdhetsarbete. Materialet Hur är det ställt? Tack, ojämt! ger en bakgrund till köns- och maktskillnader i skolan och samhället och visar hur könsordningen skapas och upprätthålls. Alla kommuner och skolor fick information och material hösten 2003.
För att stärka och stödja kommunernas kompetens på jämställdhetsområdet har regeringen från och med 2002 avsatt medel för att utbilda pedagogiska resurspersoner för jämställdhet (genuspedagoger). Genom utbildningen ska deltagarna få kompetens att genomföra förändringar i förskolans och skolans jämställdhetsarbete. Ambitionen är att det ska finnas en sådan person i varje kommun 2005. Hittills har 255 genuspedagoger från sammanlagt 145 kommuner utbildats.
År 2002 avsattes 5 miljoner kronor för insatser att stärka flickors självförtroende och ge möjlighet till bland annat självförsvarsträning. Sammanlagt har 49 projekt tilldelats medel. En utvärderingsrapport från Göteborgs universitet visade att de projekt som i högsta grad bidragit till att påverka och förändra skolans vardag är de som tog ett helhetsgrepp om både flickors och pojkars självförtroende samtidigt som man ökade lärarnas medvetenhet och elevernas delaktighet.
Självförsvarsträning är inte främst en uppgift för skolan. Däremot ska skolan bidra till ett ökat självförtroende hos både flickor och pojkar samt att stödja kunskap och insikt om genussystemets konsekvenser hos både elever och de vuxna i skolan. En annan väg är att lyfta fram vilka strukturer som finns i skolan och i samhället som möjliggör fördelningen av makt och inflytande samt att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete riktat även mot pojkar och män.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.