Situationen i Zimbabwe

Skriftlig fråga 2006/07:81 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-11-01
Anmäld
2006-11-07
Besvarad
2006-11-08
Svar anmält
2006-11-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 november

Fråga

2006/07:81 Situationen i Zimbabwe

av Carina Hägg (s)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Situationen i Zimbabwe är oerhört svår oavsett ut vilken synvinkel man tittar på den - humanitär, politisk, social eller ekonomisk.

Landet är totalitärt styrt, med liten eller obefintlig press- och yttrandefrihet, de grundläggande mänskliga rättigheterna respekteras inte.

I vad som sades vara en stor kampanj mot landets omfattande informella sektor slog polisen i maj 2005 till mot gatuförsäljare i Harare och andra städer. Man slog sönder deras stånd och grep handlarna. Polisen rev också bostäder i fattiga områden. Oppositionens siffror säger att en och en halv miljon människor blev hemlösa. Enligt FN:s rapport har cirka två miljoner människor drabbats av den så kallade upprensningskampanjen.

Ekonomin är i kris med en galopperande inflation och bränsle- och varubrist. Aidsepidemin har en förödande inverkan på hela det zimbabwiska samhället. Medellivslängden har sjunkit dramatiskt från 66 års ålder 1997 till 36 års ålder 2001. Över en miljon barn är föräldralösa på grund av aids. Aids är en mänsklig katastrof men har också stora ekonomiska följder. Sjukvårdskostnaderna ökar samtidigt som den yrkesverksamma befolkningen dör i förtid. Förra året beräknade FN:s livsmedelsprogram WFP att 4,3 miljoner zimbabwier led av hungersnöd.

Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att Sverige på bästa sätt ska kunna bidra till att vända utvecklingen i Zimbabwe?

Svar på skriftlig fråga 2006/07:81 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 8 november

Svar på fråga

2006/07:81 Situationen i Zimbabwe

Utrikesminister Carl Bildt

Carina Hägg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Sverige på bästa sätt ska kunna bidra till att vända utvecklingen i Zimbabwe.

Zimbabwe präglas av ett repressivt samhällsklimat. I samband med parlamentsvalet 2005 stärkte regeringspartiet ZANU-PF sin ställning. Europeiska unionen konstaterade i ett gemensamt uttalande att valet inte kunde förklaras som fritt och rättvist. ZANU-PF har därefter genomdrivit konstitutionella förändringar som innebär ytterligare inskränkningar av de mänskliga rättigheterna.

De zimbabwiska myndigheternas upprensningsaktioner under våren och sommaren 2005 har enligt FN lett till att 700 000 personer blivit hemlösa och över två miljoner förlorat sin försörjning. Aktionerna har sedan dess fortsatt, om än i mindre skala.

Oppositionella förföljs och trakasseras. Det senaste flagranta exemplet skedde i samband med demonstrationer den 13 september i år då flera personer arresterades och misshandlades. Yttrande- och mediefriheten är begränsad och rättsväsendet är inte oberoende.

Sverige avbröt som första västland det bilaterala utvecklingssamarbetet med regeringen i Zimbabwe 2001 som en direkt reaktion mot de grova kränkningar av mänskliga rättigheter som sanktionerades av landets ledning. Det finns för närvarande inga förutsättningar att återuppta ett långsiktigt utvecklingssamarbete med Zimbabwes regering. Svenskt stöd kanaliseras via FN-systemet och det civila samhället och inriktas mot demokrati, mänskliga rättigheter, kampen mot hiv och aids, genderfrågor samt humanitära insatser. Den svenska biståndsvolymen uppgår 2006 till ca 120 miljoner svenska kronor varav ca 40 miljoner kronor utgörs av humanitära insatser. Regeringen ska inom kort se över hur biståndet bättre kan användas för att bland annat främja en demokratisk utveckling.

Sverige deltar aktivt i utformningen av EU:s samlade politik gentemot Zimbabwe och står bakom EU:s restriktiva åtgärder mot landet. Dessa omfattar visumrestriktioner och frysning av tillgångar för vissa regeringsföreträdare och andra personer i ledande ställning samt förbud mot vapenexport. Åtgärderna infördes i ljuset av brott mot mänskliga rättigheter i samband med presidentvalen 2002 och utvecklingen dessförinnan avseende landreformens genomförande.

Sverige har bilateralt och via EU en aktiv närvaro i landet och verkar för att främja reformer och förändringar i riktning mot demokrati och ett samhällsklimat där mänskliga rättigheter respekteras. Sverige för också en nära dialog med regeringsföreträdare för länderna i regionen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.