Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

situationen i Ukraina

Skriftlig fråga 2004/05:442 av Kjellberg, Bertil (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-11-25
Anmäld
2004-11-25
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-12-02
Svar anmält
2004-12-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 november

Fråga 2004/05:442

 av Bertil Kjellberg (m) till utrikesminister Laila Freivalds om situationen i Ukraina

Under sistlidna helg har vi sett hur de styrande i Ukraina genomfört ett presidentval som enligt samstämmiga internationella observatörer inte varit demokratiskt.

För de flesta västeuropéer var förändringarna i demokratisk riktning under början på 1990-talet i det forna Sovjetunionen och dess satellitstater en av de stora politiska händelserna i livet. Så även för mig.

Det känns därför särskilt smärtsamt, när man nu ser hur odemokratiska krafter, femton år efter murens fall, fortfarande kan hålla en så stor nation som Ukraina i sitt grepp och genom valfusk tillskansa sig valsegern i ett land som borde tillhöra Europas viktigaste industrinationer och som skulle kunna vara en partner i det europeiska fredsbygget.

Hur ska vi nu agera från svenskt och europeiskt håll? Det är en delikat uppgift. Det är lätt att i den första upphetsningen ropa på sanktioner. Sådana brukar oftast drabba befolkningen och inte så mycket de styrande. Att i den uppkomna situation isolera Ukraina kan tyvärr också medföra att landet knyts allt hårdare österut.

Min fråga till utrikesministern blir därför:

Hur kommer utrikesministern att direkt och i EU agera gentemot en ukrainsk president som valts genom omfattande valfusk?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:442 besvarad av

den 2 december

Svar på frågorna 2004/05:442 om situationen i Ukraina och 473 om valet i Ukraina

Utrikesminister Laila Freivalds

Bertil Kjellberg har frågat mig hur jag kommer att agera direkt och i EU gentemot en ukrainsk president som valts genom omfattande valfusk. Kenneth Johansson har frågat mig om jag avser att tydligt fördöma genomförandet av valet i Ukraina och kräva ett nyval. Jag har valt att besvara frågorna i ett sammanhang.

De oegentligheter som kantade presidentvalet och den föregående valrörelsen i Ukraina var enligt alla trovärdiga internationella bedömare mycket omfattande. Redan på måndagen gick också EU:s ordförandeskap ut och påtalade dessa missförhållanden i ett ovanligt skarpt formulerat uttalande. Man var tydlig med att resultatet inte återspeglade de ukrainska väljarnas vilja, och uppmanade EU:s medlemsstater att kalla upp den ukrainske ambassadören i respektive land för att överbringa detta budskap. Sverige ställde sig helt och hållet bakom detta uttalande, och Ukrainas chargé d'affaires i Sverige kallades upp till kabinettssekreteraren förra tisdagen. Sverige har varit tydligt i sin kritik av presidentvalets genomförande; bland annat gjorde statsministern ett pressuttalande förra torsdagen där han sade rent ut att valet inte levt upp till kraven för att kunna kallas fritt och rättvist och att omval inte kan uteslutas. Statsministern framhöll att omvärlden kommer att följa utvecklingen i Ukraina noga.

Sverige har också i EU-sammanhang arbetat för en ökad närvaro från unionens sida på plats i Ukraina. Det holländska ordförandeskapet utsåg i förra veckan ett särskilt sändebud @ Niek Biegman @ och i helgen var också Javier Solana i Kiev och deltog tillsammans med andra i rundabordssamtalen mellan Kutjma, Jusjtjenko och Janukovytj.

När det gäller frågan om nyval är vår inställning att vi inte ska diktera för ukrainarna vilka åtgärder de ska vidta. Det centrala ur Sveriges och EU:s synvinkel är att det ukrainska folkets vilja kommer till fritt uttryck. Att så inte blev fallet i det nu genomförda valet är klart; om det krävs ett nyval för att folkviljan ska kunna respekteras är vi beredda att stödja det. Den viktigaste frågan nu är hur ukrainarna, med bistånd från EU, Ryssland, USA, Europarådet, OSSE och andra parter, ska kunna finna en lösning som innebär just att folkviljan kommer till fritt uttryck.

Sedan utvidgningen av EU är Ukraina en direkt granne till unionen och utvecklingen i detta land berör oss i hög grad. Ukraina är ett prioriterat land i svensk utrikespolitik, vilket framgår bland annat av den senaste regeringsförklaringen. Liksom tidigare anser regeringen att vi måste vara tydliga mot Ukraina med att landets relationer till EU är beroende av den demokratiska utvecklingen i landet. Självklart kan det inte få passera obemärkt förbi om man skulle välja att ignorera folkviljan och utse en president som inte valts i fria och rättvisa val.

Samtidigt har regeringen alltid betonat vikten av att ha ett långsiktigt perspektiv på relationen med Ukraina, och vi anser att EU måste öka sitt engagemang i landet oavsett hur den kris som nu pågår kommer att lösas. Bland annat var ju Sverige ett av de länder som tog initiativet till EU:s nya grannlandspolitik förra året.

Exakt hur EU:s och Sveriges engagemang i Ukraina ska se ut framöver är det dock för tidigt att säga nu, liksom vilka åtgärder Sverige eller unionen kan komma att vidta. I nuläget är den allt överordnade uppgiften att finna en fredlig och demokratisk lösning på krisen, och det är vad vi måste ägna vår energi åt.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.