Situationen i Turkiet för oliktänkande och minoriteter
Skriftlig fråga 2017/18:743 av Margareta Cederfelt (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-02-07
- Överlämnad
- 2018-02-08
- Anmäld
- 2018-02-09
- Svarsdatum
- 2018-02-14
- Sista svarsdatum
- 2018-02-14
- Besvarad
- 2018-02-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Situationen för oliktänkande och minoriteter i Turkiet är ohållbar. Under de senaste månaderna har händelseutvecklingen blivit alltmer oförutsägbar och går i fel riktning. Organisationer som verkar för mänskliga rättigheter utsätts för allt större påtryckningar, och medlemmar i dessa organisationer har arresterats. Enligt nyhetsbyrån Reuters har över 50 000 människor fängslats efter kuppförsöket. Av dessa är omkring 160 personer journalister. Även akademiker, lärare, parlamentsledamöter och lokalt verksamma politiker, främst tillhörande HDP, har fängslats.
Turkiets fängslande av personer vars brott är att hysa en annan uppfattning än den sittande regeringens är inte acceptabelt. Omvärlden bör agera kraftfullt så att de personer som fängslats på felaktiga och tvivelaktiga grunder släpps fria.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Avser regeringen och ministern att agera mot den förtryckande behandlingen av oliktänkande och minoriteter i Turkiet, och vilka åtgärder är de beredda att vidta för att förmå Turkiet att släppa dessa fängslade personer?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:743 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:743 av Margareta Cederfelt (M)
Situationen i Turkiet för oliktänkande och minoriteter
Margareta Cederfelt har frågat mig om jag och regeringen avser att agera mot den förtryckande behandlingen av oliktänkande och minoriteter i Turkiet, och vilka åtgärder regeringen är beredd att vidta för att förmå Turkiet att släppa dessa fängslade personer.
Utvecklingen i Turkiet är djupt oroande. Den negativa trenden när det gäller respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer har på senare tid accelererat. Utvecklingen framgår tydligt i den rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Turkiet som regeringen publicerade 2017. Det gäller inte minst frihetsberövandet av oppositionspolitiker, särskilt prokurdiska, liksom akademiker, journalister och människorättsförsvarare. Av dessa skäl är även partiet HDP särskilt utsatt. Fängslade personer har rätt att få de anklagelser som riktats mot dem klargjorda och att rättsprocessen följer reglerna i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Regeringen avser fortsätta att i kontakter med turkiska företrädare, både i Stockholm och i Turkiet, framföra våra tydliga synpunkter beträffande utvecklingen.
Regeringen driver också att Turkiets inskränkningar av de mänskliga rättigheterna tas upp i de fora där vi tror att det finns störst möjlighet att nå resultat, som i EU och i Europarådet. Vi verkar för att EU och dess medlemsstater fortsätter att agera samlat för att respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Turkiet återupprättas.
Sverige arbetar för att stärka respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Turkiet. Det sker bland annat genom bilaterala kontakter och inom ramen för Sveriges reformstöd. Reforminsatserna syftar till att öka kapaciteten hos det civila samhället, media och andra förändringsaktörer. Vi stödjer organisationer som ger rättsligt stöd till journalister och främjar grävande journalistik, inklusive kurdiskspråkig sådan. För svenska utlandsmyndigheter i Turkiet är även bevakandet av rättegångar en del av det diplomatiska uppdraget.
Reforminsatserna avser också bidra till att skapa förutsättningar för ett pluralistiskt civilsamhälle och innefattar stöd till projekt som stärker kulturella och religiösa minoritetsorganisationer. Ytterligare en viktig uppgift för det svenska reformstödet är att jämställdhetsfrågor och kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna får ökad politisk prioritet.
Den senaste tidens negativa utveckling beträffande respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Turkiet stärker vår övertygelse om att det är inom dessa områden vi fortsatt bör fokusera vårt stöd och fortsatt framföra vår tydliga kritik.
Stockholm den 14 februari 2018
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.