Situationen i Filippinerna
Skriftlig fråga 2019/20:674 av Håkan Svenneling (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-12-18
- Överlämnad
- 2019-12-19
- Anmäld
- 2019-12-20
- Sista svarsdatum
- 2020-01-02
- Svarsdatum
- 2020-01-10
- Besvarad
- 2020-01-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Under internationella dagen för mänskliga rättigheter den 10 december genomförde nationella och internationella fackförbund världen över aktioner för att belysa det organiserade våldet mot fackligt aktiva och rättighetsförespråkare i Filippinerna. Enligt det filippinska centret för fackliga och mänskliga rättigheter CTUHR har minst 43 ledare för fackförbund och bondeorganisationer mördats sedan Rodrigo Duterte tillträdde som landets president i juni 2016.
Arbetsgivare har kallat in militär till möten där personalen uppmanats att gå ur fackföreningar. Fackliga ledare har hotats offentligt av företagsledningar för att de hjälper arbetarna att organisera egna fria fackförbund.
Filippinerna genomsyras av systematiskt våld mot fackligt aktiva, lokala ledare, journalister och människorättsaktivister. Människor anklagas för att vara kommunister eller terrorister, och fackförbund och fackmedlemmar beskylls för att underminera samhället och blir därför legitima mål för statens förtryck. Bland de 18 organisationer som nyligen listats som kommunistiska terroristgrupper finns The National Council of Churches in the Philippines (NCCP) – Filippinernas motsvarighet till Sveriges kristna råd.
Över hela Filippinerna vittnar fackliga ledare, människorättsförsvarare och civilsamhällesföreträdare om liknande övergrepp. Det våld som möjliggjorts och legitimerats av regimen Dutertes ”krig mot narkotikan” har lett till ett organiserat angrepp på livet och friheten för alla som försöker utöva sina grundläggande rättigheter.
Sveriges regering betonar vikten av mänskliga och fackliga rättigheter i utrikespolitiken. Genom initiativet Global deal har man gjort fackliga rättigheter till en prioriterad fråga. Samtidigt fortsätter försöken att sälja svenska vapen till Filippinerna.
Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Avser ministern och regeringen att verka för att Sverige tar initiativ med anledning av den oroväckande utvecklingen avseende fackliga och mänskliga rättigheter i Filippinerna?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:674 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:674 av Håkan Svenneling (V)
Situationen i Filippinerna
Håkan Svenneling har frågat mig om jag och regeringen avser verka för att Sverige tar initiativ med anledning av den oroväckande utvecklingen avseende fackliga och mänskliga rättigheter i Filippinerna.
Situationen för de mänskliga rättigheterna i Filippinerna är allvarlig. Det finns ett stort antal uppgifter om utomrättsliga avrättningar, påtvingade försvinnanden, sexuell exploatering av barn och ungdomar samt hot mot och så kallad terrorlistning av civilsamhällesaktivister, fackliga företrädare och försvarare av mänskliga rättigheter. I regeringens senaste rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer konstaterades vidare att det förekommer rapporter om att fackföreningsledare utsätts för trakasserier, våld och uppsägningar.
Sverige följer noga utvecklingen och understryker regelbundet i samtal med filippinska regeringsföreträdare vikten av respekten för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer. Sverige har nära kontakter med MR-försvarare, opposition och civilsamhälle inklusive fackliga organisationer och företrädare, inte minst genom den svenska ambassaden.
Mot bakgrund av utvecklingen var Sverige medförslagsställare till en resolution vid FN:s råd för mänskliga rättigheter i juni 2019, som bland annat uppmanade Filippinerna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra utomrättsliga avrättningar och påtvingade försvinnanden, att genomföra opartiska utredningar och att hålla förövare ansvariga. Rapporten ska vara klar i maj och behandlas i rådet i juni.
I den senaste granskningen av Filippinerna i FN:s universella granskningsmekanism (UPR) gav Sverige bland annat rekommendationen att Filippinerna bör vidta ytterligare åtgärder för att bekämpa utomrättsliga avrättningar och påtvingade försvinnanden.
EU agerar aktivt sedan många år i Filippinerna i frågor som gäller
mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, bland annat
med biståndsfinansierade projekt.
I februari 2018 inledde Internationella brottmålsdomstolen (ICC) en preliminär granskning av Filippinerna till följd av de mycket allvarliga rapporterna om utomrättsliga avrättningar, vilket Sverige välkomnar.
Stockholm den 10 januari 2020
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.