Situationen för regimkritiker i Belarus

Skriftlig fråga 2020/21:3134 av Maria Nilsson (L)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

Situationen i Belarus är mycket allvarlig. Repressionerna mot journalister, oppositionen och det civila samhället är omfattande. För omvärlden kulminerade det med flygplanskapningen den 23 maj där regimen tvingade ned ett Ryanairplan, på väg från Aten till Vilnius, för att arrestera journalisten Roman Protasevitj. Men för dem som lever i Belarus var flygplanskapningen en bland flera fruktansvärda händelser den senaste tiden. För några veckor sedan arresterades hela redaktionen på den oberoende medieplattformen tut.by. Förra veckan fick ett antal aktiva oppositionspolitiker sjuåriga fängelsestraff. Detta är enbart exempel på den repression som ständigt pågår.

En av orsakerna bakom regimens agerande kring Ryanairplanet är sannolikt att den ville statuera ett exempel. De oppositionskritiker som flytt landet ska inte känna sig säkra i EU. Diktaturens arm är lång.

Det är många av Belarus oppositionspolitiker, journalister och aktivister som likt Roman Protasevitj flytt till Vilnius, Warszawa och andra platser i EU. Under de senaste veckorna har även den möjligheten kraftfullt begränsats av regimen. Belarus har mer och mer förvandlats till ett fängelse för sina invånare. För att som belarusisk medborgare kunna resa ut ur landet krävs numera att man ska kunna uppvisa ett permanent uppehållstånd i ett annat land.

Det var en helt korrekt åtgärd av EU att belägga det statsägda belarusiska flygbolaget Belavia med förbud att flyga i EU:s luftrum. Motsvarande förbud har också införts över Storbritanniens luftrum. Men Sverige och EU behöver nu också hitta sätt att stödja de regimkritiker och journalister som fruktar för sitt liv men som inte kan lämna landet.

Min fråga till utrikesminister Ann Linde är därför:

På vilket sätt arbetar ministern och regeringen för att öka möjligheterna för belarusiska regimkritiker att söka asyl i Sverige och EU?