Sittdemonstrationen
Skriftlig fråga 2016/17:1840 av Lars Beckman (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-08-24
- Överlämnad
- 2017-08-25
- Anmäld
- 2017-08-31
- Svarsdatum
- 2017-09-08
- Sista svarsdatum
- 2017-09-08
- Besvarad
- 2017-09-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Heléne Fritzon (S)
I drygt två veckor har ett flertal unga afghaner sittstrejkat på Medborgarplatsen i Stockholm. Från början satt de vid Mynttorget utanför riksdagen. De protesterar mot den svenska asylprocessens beslut om avvisning till Afghanistan. Det är lätt att förstå att människor som har drömmar om en bättre tillvaro i Sverige nu känner både frustration och desperation, inte minst mot bakgrund av att Stefan Löfven höll ett brandtal under parollen Refugees welcome. Asylsystemet i Sverige bygger dock på en individuell bedömning av asylskäl av Migrationsverket. Är man missnöjd med Migrationsverkets beslut kan detta överklagas till domstol. Har man fått ett slutligt avslagsbeslut ska man respektera det.
De unga afghanerna har självklart rätt att demonstrera, som alla andra i ett fritt samhälle, men det betyder inte att de måste få gehör för sina krav. Tycker man inte om vår nuvarande asylpolitik så får man se till att ändra den – i riksdagen. Både Miljöpartiet och Socialdemokraterna står bakom dagens asylpolitik, som dessutom skärptes efter migrationskrisen hösten 2015.
Sverige är och ska förbli en rättsstat där lagarna måste gälla lika för alla. Att tvinga människor att lämna Sverige är ett svårt beslut, rent mänskligt. Men det är samtidigt själva förutsättningen för den reglerade invandringspolitiken. Det måste vara skillnad på ett ja och ett nej. Och det måste vara skillnad på att ha skyddsbehov och att inte ha det.
Här sittstrejkar ett hundratal demonstranter, varav vissa med stor sannolikhet har fått slutliga beslut om avvisning till Afghanistan men uppenbarligen inte lämnat landet än. Rimligen borde polisen följa upp och verkställa avvisningsbeslut.
Därför vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:
Hur säkerställer statsrådet att de som fått avslag på sin asylansökan också lämnar landet?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1840 besvarad av Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Ju2017 06791/POL | ||
Justitiedepartementet Migrationsminister |
Till Riksdagen
Svar på fråga 2016/17: 1840 av Lars Beckman (M) Sittdemonstration
Lars Beckman har frågat mig hur jag säkerställer att de som fått avslag på sin asylansökan också lämnar landet.
Det är viktigt att det råder ordning och reda i asylsystemet för att vi ska kunna upprätthålla en rättsäker, långsiktig, hållbar och human migrationspolitik som värnar asylrätten. Ändringar i lagstiftningen har genomförts i syfte att fler personer som efter en rättsäker prövning har fått avslag på sin asylansökan ska återvända, i första hand frivilligt.
Sedan den 1 juni 2016 förlorar ensamstående personer över 18 år som huvudregel rätten till dagersättning och bostad, om de har ett utvisningsbeslut eller avvisningsbeslut som har vunnit laga kraft.
Ytterligare lagändringar kommer att träda i kraft den 1 november 2017 som ska underlätta berörda myndigheters handläggning av återvändandeärenden. Vidare har nyligen en departementspromemoria (Ds 2017:16) remitterats med förslag som ska ge möjlighet att kontrollera att arbetsgivare inte utnyttjar personer som saknar erforderliga tillstånd. Dessa författningsändringar föreslås träda i kraft den 1 april 2018.
Regeringen har också tillsatt en utredning som bland annat ska se över möjligheten att ge Polismyndigheten fler verktyg för att kunna fastställa identiteten på personer som inte får vistas i Sverige och hur det kan bidra till att arbetet med återvändande kan effektiviseras. Betänkandet ska presenteras den 1 december 2017.
Resurser till flera myndigheter har tillförts för att de ska kunna öka kapaciteten vad gäller arbetet med återvändande. Särskilda återvändandesambandsmän har placerats ut vid valda utlandsmyndigheter i syfte att på plats stötta dessa myndigheter i deras arbete. De senaste utplaceringarna skedde i december 2016.
Kapaciteten vid landets förvar har ökat med hundra platser under 2016 och Migrationsverket har redovisat en plan för hur platstillgången kan öka ytterligare.
Som en del i uppföljningen av återvändandearbetet har regeringen även gett en särskild utredare i uppdrag att kartlägga förekomsten av och rättstillämpningen i ärenden där ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas på grund av praktiska skäl utanför den enskildes kontroll. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2017.
Regeringen har också vidtagit åtgärder för att förbättra samarbetet med mottagarländer, bland annat genom återtagandeavtal. Regeringen ger också sitt stöd till de åtgärder och det samarbete som genomförs på EU-nivå, bland annat genom att konstruktivt bidra till pågående arbete med återtagandeavtal för flera länder.
Regeringen kommer fortsätta följa frågan noga för att säkerställa att det finns ett fungerande återvändande.
Stockholm den 8 september 2017
Heléne Fritzon
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.