Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

sexuella trakasserier

Skriftlig fråga 1999/2000:1320 av Schlaug, Birger (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-08-15
Besvarad
2000-09-05
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 augusti

Fråga 1999/2000:1320

 av Birger Schlaug (mp) till justitieminister Laila Freivalds om sexuella trakasserier

Sextrakasserier är enligt svensk lag förbjudet på arbetsplatser. Sålunda har kvinnliga lärare ett visst lagskydd mot sexuella trakasserier från t.ex. manlig personal. Däremot finns inte detta lagskydd för elever, vilket innebär att en flicka i grundskolan har mindre skydd än sin lärare. Detta är än mer uppseendeväckande eftersom vi dessutom i Sverige har skolplikt, vilket innebär att en elev tvingas gå i skolan, medan en lärare kan sluta.

En rimlig väg för hantering av frågan vore, enligt min mening, att låta JämO förbereda en lagstiftning.

Avser justitieministern att verka för att lagstiftningen kompletteras så att elever i skolan ges lagskydd på liknande sätt som anställda på en arbetsplats?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1320 besvarad av

den 5 september

Svar på fråga 1999/2000:1320 om sexuella trakasserier

Statsrådet Ingegerd Wärnersson

Birger Schlaug har frågat justitieministern om hon avser att verka för att lagstiftningen kompletteras så att elever i skolan ges lagskydd mot sexuella trakasserier på liknande sätt som anställda på en arbetsplats. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Som Birger Schlaug så riktigt påpekar är jämställdhetslagen (1991:433) inte tillämplig på elever. För elever gäller främst skollagen (1985:1100). Av 1 kap. 2 § skollagen framgår att verksamheten i skolan ska utformas i enlighet med demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde. Särskilt ska den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Sexuella trakasserier är givetvis också att betrakta som en form av kränkande behandling. Denna bestämmelse skärptes och förtydligades 1998.

För elever gäller även arbetsmiljölagen (1977:1160) genom att den om genomgår utbildning likställs med arbetstagare. Enligt bestämmelser i denna lag och Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet är arbetsgivaren skyldig att vidta alla åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö och att organisera arbetet så att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs. Eleverna skyddas dessutom för övergrepp av olika slag genom straffbestämmelser i brottsbalken.

Den kommitté som har i uppdrag att göra en översyn av skollagen m.m. (dir. 1999:15) har i uppgift att utreda och föreslå hur en ökad rättssäkerhet för eleverna kan åstadkommas. Kommittén ska vid behov föreslå förändringar för att stärka barns och ungdomars rättssäkerhet, skydd och trygghet i barnomsorgs- och skolverksamheten. Kränkande behandling pekas särskilt ut i direktiven. Vidare ska utredas om statens sanktionsmöjligheter behöver stärkas.

Utöver den ovan nämnda skärpningen av skollagen och Skollagskommitténs uppdrag har regeringen vidtagit en rad åtgärder för att sätta fokus på elevers rättigheter och skydd i skolan samt respekt och uppträdande gentemot varandra. Jag vill nämna några av dessa.

Rektors och lärares ansvar för att motverka mobbning har förstärkts i den reviderade läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. En liknande skärpning har nyligen även gjorts i läroplanen för de frivilliga skolformerna.

Oroande signaler om sexuella trakasserier och könsmobbning i form av sexistiskt språkbruk ledde till att Statens skolverk fick i uppdrag 1999 att göra en kvalitetsgranskning om hur skolorna bedriver sex- och samlevnadsundervisning, främst ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta ledde i sin tur till ett nytt uppdrag, att ta fram en långsiktig, strategisk planering för hur skolor kan arbeta med de grundläggande demokratiska värdena. Arbetet tar sin utgångspunkt i ett hälsofrämjande synsätt, hur man skapar en god miljö för lärande och hur man bemöter varandra till vardags. Uppdraget ska redovisas under hösten 2000.

Unga människor har ett stort behov av att med vuxna men också att med jämnåriga få diskutera och fundera över hur man uppträder mot varandra och om konsekvenser av olika handlingar. I de nyligen reviderade kursplanerna för grundskolan i de samhällsorienterande ämnena markeras att tid ska avsättas för att diskutera och reflektera över begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet. Jämställdhetsombudsmannen (JämO) har också arbetat med insatser för att motverka sexuella trakasserier i ett särskilt skolprojekt och nyligen givit ut en "Handbok mot könsmobbning i skolan". Jag hoppas att boken kan bli ett bra redskap i arbetet med dessa frågor i skolorna.

Jag tror att det nu handlar om andra insatser för att motverka kränkande behandling i skolan, bl.a. sexuella trakasserier, än lagstiftning. Kommuner och skolor behöver kraftsamla kring frågorna och stödja personalen t.ex. med kompetensutveckling, handledning och samtalsgrupper. Mot bakgrund av de regler som redan gäller på området och de insatser som jag redogjort för samt Skollagskommitténs arbete, är jag för närvarande inte beredd att ta initiativ till någon ytterligare utredning. Jag kommer självfallet att följa utvecklingen på området mycket noga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.