sexualupplysning och unga kvinnor

Skriftlig fråga 1997/98:561 av Halvarsson, Isa (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-03-13
Anmäld
1998-03-16
Besvarad
1998-03-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:561 av Isa Halvarsson (fp) till statsrådet Pierre Schori om sexualupplysning och unga kvinnor

Flickebarnets villkor uppmärksammades i ett särskilt kapitel i den handlingsplan som antogs vid FN:s kvinnokonferens i Beijing. Konventionen om barnets rättigheter är en viktig utgångspunkt i detta kapitel, vilket lyfter fram gapet mellan de rättigheter som garanteras i konventionen och den diskriminering som flickebarn i många länder är utsatta för från livets tidigaste skeden.

Kvinnokonferensen i Beijing och befolkningskonferensen i Kairo gjorde mycket klart att frågor som rör sexuella och reproduktiva rättigheter kräver såväl politiska satsningar i varje land som att biståndsprojekt inriktas på att förändra och påverka individers möjligheter att styra sina liv också då det gäller sexualitet och reproduktion.

Okunskap, rädsla och tabun leder till att flickor och unga kvinnor i dag dör eller skadas för livet därför att de inte får den hjälp som finns i form av preventivmedelsrådgivning eller inte får tillgång till den kunskap som finns.

Regeringsförklaringen anger att "Ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra alla delar av regeringens politik".

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet på vilket sätt Sverige bevakar att relevanta FN-organ t.ex. UNFPA, Unicef, UNDP, UN-aids, Unesco inkluderar program med ovanstående innehåll i sina projekt och program samt verkar för att det inom FN och EU görs en genomgång av inriktning och antal projekt som faktiskt rör flickor och unga kvinnor och deras rätt till sexualupplysning.

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:561 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:561 om sexualupplysning och unga kvinnor
    Statsrådet Pierre Schori

Isa Halvarsson frågar hur regeringen bevakar att relevanta FN-organisationer arbetar med att unga flickor får tillgång till sexualundervisning och preventivmedel och ges möjlighet att kunna påverka och styra sina liv också vad gäller sexualitet och reproduktion.

Bistånd på området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är ett av många områden som lyftes fram i FN:s konferens om befolkning och utveckling i Kairo 1994 (ICPD). En del av det svenska utvecklingssamarbetet, inklusive det som bedrivs genom FN, syftar till att skapa de sociokulturella och ekonomiska förutsättningar som krävs för att individer, fritt och välinformerat, skall kunna fatta beslut om sin egen reproduktion och sexualitet. Såväl före som efter ICPD har Sverige, inte minst genom FN, särskilt betonat ungdomars speciellt utsatta situation.

Det FN-organ som är mest relevant på detta område är FN:s befolkningsfond (UNFPA). Sverige har inom ramen för dess styrelse under 1996 och 1997 i synnerhet drivit frågan om ungdomars rätt till sexualupplysning och tillgång till preventivmedel. Sverige hade dessutom under 1997 bilaterala samtal med UNFPA där denna fråga diskuterades.

Förutom ett omfattande basbudgetstöd till UNFPA (125 miljoner kronor för 1998) ger Sverige, via Sida, stöd till vissa utvalda projekt för att stärka unga kvinnors roll på detta område. Bl.a. finansieras en konferens om ungdomshälsa i Costa Rica där alla Latinamerikanska länder deltar.

Sida stöder även WHO:s avdelning för ungdomshälsa och under 1998 kommer särskilt stöd att ges till ett WHO-projekt om sexualupplysning i skolor. I Sydostasien stöder Sida, genom FN:s Asiensekretariat, ESCAP, ett program för att bekämpa sexuell exploatering av barn och ungdomar. Sverige stöder även den ökande prioritet som UNAIDS ger till ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa, inte minst till unga flickors.

Inom ramen för den satsning på särskilda jämställdhetsinsatser som regeringen givit uttryck för i budgetpropositionen (prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 7, s. 27 f.) ingår som en del att systematiskt föra bilaterala samtal med ett flertal FN-organisationer om hur ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra deras verksamhet. I detta omfattas bl.a. flickors och unga kvinnors roll. I början av mars 1998 genomfördes sådana samtal med UNDP, Unicef och WHO.

I Unicefs styrelse, liksom i andra internationella forum som EU, Europarådet, Östersjörådet m.fl., är Sverige pådrivande i frågan om uppföljning av Världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering av barn.

Inom Utrikesdepartementet har även påbörjats en översyn för att utveckla ett systematiskt barnperspektiv i utvecklingssamarbetet. Utgångspunkt för uppdraget är främst FN:s konvention om barnets rättigheter, åtaganden vid samtliga stora FN-konferenser samt barnets roll i den globala samhällsutvecklingen. Särskilt prioriterade områden är bl.a. sexuell exploatering av barn samt barnarbete (varav prostitution utgör den värsta formen). Unga flickors livsvillkor skall genomgående uppmärksammas. Förebyggande insatser som utbildning och sexualupplysning ingår här som självklara komponenter.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.