Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

sex- och samlevnadsundervisning

Skriftlig fråga 2003/04:52 av Fridolin, Gustav (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-10-03
Anmäld
2003-10-03
Besvarad
2003-10-08
Svar anmält
2003-10-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 oktober

Fråga 2003/04:52

 av Gustav Fridolin (mp) till utbildningsminister Thomas Östros om sex- och samlevnadsundervisning

Miljöpartiet har länge krävt en total läromedelsöversyn för att komma tillrätta med de fördomar som sprids mot flera grupper, bland annat homo- och bisexuella samt transpersoner. Vi har inte fått gehör för vårt krav, men i en sådan granskning som utförts av RFSL Ungdom framkommer det vi har befarat. Många i skolan använda läromedel uttrycker fördomar mot homosexualitet. En biologibok skriver till exempel att " Homosexualitet är den vanligaste sexuella avvikelsen.".

RFSL Ungdoms granskning visar återigen på behovet av en bra, icke-dömande och väl utbyggd sex- och samlevnadsundervisning. Många unga HBT-personer upplever dagligen diskriminering och kränkningar, depressioner är vanliga och självmordsfrekvensen hög. Det viktigaste botemedlet mot fördomar är information och kunskap, för de unga HBT-personerna är därför vikten av en bra sexualundervisning stor. Men olika undersökningar har tyvärr visat att många elever får otillräcklig undervisning och några helt går miste om sex- och samlevnadsämnet. Särskilt dålig verkar undervisningen om HBT-frågor vara, vilket inte minst läromedelsgranskningen visat på.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga utbildningsministern vad han avser att göra för att förstärka sex- och samlevnadsundervisningens roll i den svenska skolan.

Svar på skriftlig fråga 2003/04:52 besvarad av

den 8 oktober

Svar på fråga 2003/04:52 om sex- och semlevnadsundervisning

Utbildningsminister Thomas Östros

Gustav Fridolin har frågat vad jag tänker göra för att förstärka sex- och samlevnadsundervisningens roll i svenska skolan.

Skollag, läroplaner och kursplaner föreskriver en värdegrund som främjar alla människors lika värde. Ingen, oavsett kön, religion, funktionshinder, etnisk tillhörighet och sexuell läggning, ska utsättas för kränkningar. Det är allas ansvar i skolan att verksamheten utformas i överensstämmelse med våra grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar i skolan är ålagda att aktivt motverka alla former av kränkande behandling och klart ta avstånd från det som strider mot skolans värdegrund.

Den statliga granskningen av läromedel upphörde 1991 då Statens institut för läromedel (SIL) lades ned i och med decentraliseringen av skolväsendet. Läromedelsförlagen har fått förtroendet att producera goda läromedel som följer riktlinjerna i läroplaner och kursplaner. Det är skolhuvudmannen som ska se till att undervisningen står i överensstämmelse med mål- och styrdokumenten. Skolornas frihet att välja innebär inte att valda läromedel får bryta mot gällande lagar och föreskrifter för skolans uppdrag. Skolhuvudmannen är dessutom skyldig att se till att lärare och rektorer har nödvändiga insikter i de mål som gäller för verksamheten. I skollagen (1985:1100) och grundskoleförordningen (1994:1154) står även att eleverna ska ha läromedel som är tidsenliga. Det är lärarna som gör den pedagogiska bedömningen av vilka läromedel som ska användas i undervisningen. Men läromedelsproducenterna är också skyldiga att ta sitt ansvar för läromedlens kvalitet. Sammantaget innebär detta att skolornas läromedel ska vara aktuella och spegla läroplanens demokratiska värden.

Skolornas viktigaste uppgift vid sidan av kunskapsuppdraget är fostran i demokrati genom praktisk handling och genom undervisning. Det måste vara en självklarhet att alla @ barn, elever och vuxna @ behandlas med respekt och lyssnas på. Kränkande behandling och trakasserier ska aldrig tolereras. Signaler om mobbning och andra former av kränkande behandling från eleverna tar regeringen på djupt allvar.

Av ovanstående skäl har Skolverket haft i uppdrag av regeringen att kartlägga alla former av kränkande behandling och föreslå åtgärder. Uppdraget, som redovisades i november 2002, visar att det brister i skyddet mot diskriminering och annan kränkande behandling. Detta är ett av flera skäl till att regeringen den 11 september 2003 fattat beslut om att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till en lag mot diskriminering inom skolväsendet i vid mening. I likhet med den lag om likabehandling som finns för högskolan ska förslaget innehålla bestämmelser som främjar lika rättigheter och motverkar diskriminering och annan kränkande behandling. Utgångspunkten för utredningen är att skydd mot diskriminering ska finnas för diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning samt för annan kränkande behandling. Utredningsarbetet ska bedrivas mycket skyndsamt och i väsentliga delar redovisas redan den 30 april 2004.

Det är rektor, som pedagogisk ledare och chef för lärarna, som har ett särskilt ansvar för att ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sex och samlevnad är ett sådant kunskapsområde. Den nationella granskning som Skolverket gjorde 1999 av sex- och samlevnadsundervisningen på uppdrag av regeringen lyfter fram två viktiga resultat om hur undervisningen i gymnasieskolorna bedrivs: avsaknaden dels av tydlig styrning, dels av en medveten diskussion om innebörden i begreppen sexualitet, samlevnad och jämställdhet bland lärare och mellan elever och lärare i skolan. Granskningen visar också att eleverna i grundskolan inte har likvärdiga möjligheter att skaffa sig kunskaper om och få insikt i sexualitet och samlevnad. Variationen är stor såväl mellan skolor som inom en skola.

I september förra året beviljades RFSL @ Ungdom stöd ur Allmänna arvsfonden av regeringen med 1 290 000 kr för projektet HBT @ ungdomars rätt i samhället. Syftet med projektet är att stärka unga homosexuellas, bisexuellas och transpersoners självbild samt att genom information motverka HBT @ fobi bland elever, lärare och annan skolpersonal. RFSL @ Ungdom har analyserat 15 biologiböcker utifrån ett HBT-perspektiv inom ramen för detta projekt. Resultatet av analysen, som redovisas i rapporten "Homosexualitet är inte olagligt om man är över 15 år", visar att i stort sett samtliga analyserade läromedel behandlar HBT okunnigt och fördomsfullt.

Detta är självfallet inte acceptabelt och måste med kraft åtgärdas. Alla elever ska ha möjlighet till en nationellt likvärdig utbildning av hög kvalitet. Alla former av kränkande behandling strider mot gällande lag och mot de grundläggande demokratiska värdena. Regeringen lägger mycket stor vikt vid frågorna om demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet i skolan och avser att återkomma med förslag på insatser, vilket regeringen har påtalat i budgetpropositionen för 2004.

Regeringen är vidare mycket medveten om att en decentraliserad skola kräver en stark säkring av kvaliteten på alla nivåer i skolsystemet för att alla skolor ska vara bra skolor. Det samlade kvalitetsprogrammet för skolan, Alla skolor ska vara bra skolor, som regeringen presenterade våren 2003 omfattar bland annat insatser för att stärka skolornas och kommunernas kvalitetsredovisningar. I samband med den årliga kvalitetsredovisningen är det enligt regeringens mening naturligt att man i skolorna också ser över läromedelssituationen. Regeringen fokuserar nu än mer på en nationell kvalitetsgranskning och tillsyn. Det är regeringens uttalade mening att läromedlen ska ingå som en del i den förstärkta kvalitetsgranskningen från statens sida.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.