Sevesolagen

Skriftlig fråga 2003/04:495 av Sjöstrand , Sven-Erik (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2003-12-17
Anmäld: 2003-12-17
Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Besvarad: 2004-01-12
Svar anmält: 2004-01-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 december
Fråga 2003/04:495
av Sven-Erik Sjöstrand (v) till försvarsminister Leni Björklund om Sevesolagen

I Sverige finns det 159 företag som enligt Sevesolagen placeras i vad som kallas den högre kravnivån och som kräver planer för räddningsinsatser. Men för bara 71 av dessa företag finns planer upprättade.

Länsstyrelsernas redovisning visar också att 70 kommuner har sådana riskföretag inom sina gränser men bara 34 kommuner har planer upprättade. Kommunerna har även en skyldighet att informera allmänheten om företagens risker. Det har bara gjorts för 53 av 159 företag.

Jag vill fråga försvarsminister Leni Björklund:

Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att Sevesolagens krav ska följas av kommunerna?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:495 besvarad av

den 12 januari
Svar på fråga 2003/04:495 om Sevesolagen

Försvarsminister Leni Björklund

Sven-Erik Sjöstrand har frågat mig vad jag är beredd att göra för att Sevesolagens krav ska följas av kommunerna.

Den så kallade Sevesolagen (1999:381) har tillkommit för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor och gäller verksamheter som hanterar farliga ämnen i mängder som överstiger vissa gränsmängder. Vissa av verksamheterna är placerade i en högre kravnivå. För dessa krävs i lagen och tillhörande förordning bland annat att en säkerhetsrapport ska upprättas av verksamhetsutövaren. I säkerhetsrapporten ska bland annat ingå en intern plan för räddningsinsatser. Enligt räddningstjänstförordningen och Räddningsverkets föreskrifter ska kommuner som hyser verksamheter enligt den högre kravnivån upprätta en extern plan som anger vilka räddningsinsatser som kan bli aktuella och hur man avser att sprida information i händelse av en olycka. Innehållet i denna plan ska delges allmänheten.

I Sverige finns i dag 159 företag som omfattas av den högre kravnivån. Av dessa har 35 nyligen tillkommit genom nya krav på omklassificeringen av petroleumprodukter. De omfattas därmed av miljöbalkens övergångsbestämmelser för tillståndsansökan, vilken ska vara inlämnad senast den 31 december 2005. Några särskilda övergångsbestämmelser för kommunernas skyldigheter när det gäller dessa företag finns dock inte.

Det finns i dag interna planer för räddningsinsatser för 113 av företagen på den högre kravnivån. Externa, kommunala planer har upprättats för 44 av dessa. För 16 av dem har kommunfullmäktige fattat beslut. Arbete med att fullfölja planeringen pågår emellertid i betydligt fler kommuner och kommunalförbund.

Kommunal information till allmänheten har utarbetats för 64 verksamheter på den högre kravnivån. I de flesta fall har detta gjorts i form av en broschyr. I andra fall har man lagt ut information på kommunernas och företagens hemsidor. Även i detta avseende pågår arbete i fler kommuner än de som hittills finns redovisade.

Det bör framhållas att de externa planer till följd av Sevesolagen som föreskrivs i räddningstjänstförordningen och i Räddningsverkets föreskrifter inte i första hand avser räddningstjänst utan utgör underlag för information till allmänhet och politiker om de räddningsinsatser som kan bli aktuella och hur informationen kommer att spridas i händelse av en olycka i anslutning till en Sevesoanläggning. Ett viktigt syfte med planen är därtill att ge allmänheten möjlighet att lämna synpunkter.

Räddningsverket är central tillsynsmyndighet vad avser Sevesolagens tillämpning och följer kontinuerligt kommunernas arbete med externa planer. För detta ändamål har Räddningsverket upprättat en så kallad Sevesodatabas, till vilken länsstyrelserna årligen rapporterar om tillämpningen i företag och kommuner.

Räddningsverket och länsstyrelserna har under 2002 och 2003 anordnat regionala sammankomster med de berörda kommunerna för att snabba på processen i kommunerna. I detta syfte har man informerat om skyldigheterna och redovisat konkreta exempel från de kommuner som kommit längst eller redan är färdiga. Räddningsverket har också följt upp det aktuella arbetsläget i länen och kommunerna.

Jag bedömer att arbetet i kommunerna med implementeringen av Sevesolagen kommit en god bit på väg, inte minst genom Räddningsverkets och länsstyrelsernas insatser. Jag är samtidigt medveten om att det återstår mer att göra. Jag har inhämtat att Räddningsverket överväger att påskynda processen ytterligare genom att sammanställa hittills vunna erfarenheter i en exempelsamling med konkreta råd till stöd för de kommuner som ännu släpar efter. Jag avser att följa resultatet av denna verksamhet för att se om särskilda åtgärder kan bli aktuella.